En roman består i första hand av bra scener och i andra hand av en bra historia. Det är nämligen i de enskilda scenerna gestaltningen blir till. Det är där läsaren lär känna karaktärerna och blir engagerad i deras öden, och det är ofta just karaktärerna man minns, ibland flera år efter att man läst boken. Själva huvudhistorien har man kanske glömt för längesedan.

Självfallet är det ingen nackdel med en bra historia heller, men många av de största romanerna har en mycket enkel grundhistoria. I Hollywood säger man ibland att om du inte kan förklara din plot i två meningar är den för komplicerad:

En kärleksroman – Ska A få B?