Bild: Kim Svensson

En klassisk berättarstruktur

Hur lägger man egentligen upp händelseförloppet i sin på ett fängslande sätt? Författaren och skrivläraren Erik Grundström visar dig en klassisk berättarstruktur för stora historier.

Många av de romaner som under de senaste årtionden blivit bestsellers – Sagan om ringen, Da Vinci-koden, Stieg Larssons böcker och Coelhos Alkemisten – är till synes ganska olika, men har ändå grundläggande och avgörande likheter. De ingår alla i något jag skulle vilja kalla för vuxensagor.

Vuxensagor påminner mycket om barnsagor, men framför allt representerar de ett berättande med en lång tradition som går att följa hela vägen tillbaka till Aristoteles poetik, särskilt det han sade om tragedin, och han i sin tur byggde sannolikt vidare på en ännu äldre tradition. 

En grundpelare hos Aristoteles var att tragedin uppstår på grund av hjältens dygder – inte trots dem. Och se bara på Shakespeare: Hamlet-figuren blir tragisk för att han är en sanningssökare. Romeo och Julia för att de strider för kärleken. Exemplen är många.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Artikeln publicerades i Skriva #5 2015 (20 augusti 2015) och är skriven av .