Spänningsförfattarnas bästa råd för ditt skrivande

Nytt på Skrivas sajt: Tina Frennstedts guide till att skriva en spännande start! Bra läsning, inte minst för den som vill delta i tävlingen om att skriva första kapitlet på en kriminalroman.

Överhuvudtaget har många av Sveriges vassaste spänningsförfattare författat Skrivaguider om olika delar av hantverket. Fem favoriter:

Tove Alsterdal om vikten av grundlig research – och av att frigöra sig från den när man skriver.
Jan Arnald/Arne Dahl om att skapa en protagonist (eller en grupp av huvudpersoner) som klarar av att driva boken framåt.
Mattias Edvardsson om att skriva bladvändare, med hjälp av bland annat korta kapitel och smarta hopp mellan olika berättarperspektiv och tidsplan.
Jens Lapidus om att låta läsare och karaktärer balansera mellan hopp och rädsla. (Lapidus är för övrigt en av alla dem som fostrats i Sören Bondesons spänningsskola. Här är Bondesons eget detaljerade recept på hur du skriver en bra deckare.)
Christoffer Carlsson om att redigera fram bästa möjliga text.

Veckans …

… omläsning

Planerade att i sommar läsa ett par olästa böcker från Expressens framröstade lista med de 25 bästa svenska böckerna under 2000-talet. Började dock med en av dem jag redan läst: P O Enquists självrannsakande självbiografi Ett annat liv (tvåa på listan). Den är ännu bättre nu än när jag läste boken första gången. Bland annat för att han skriver så insiktsfullt om att vara med när världshistorien vänder blad; hur vi påverkas på ytan men inte alltid på djupet.

… skrivuppgift

Delar en skånsk sommarstuga med tre bröder. I nästa led återfinns 13 vuxna barn och på sina håll allt fler barnbarn. Vilket betyder att osthyveln aldrig är i den låda där man lade den vid sin senaste vistelse. Alla har ju sin egen uppfattning om var den hör hemma.

Delvis därför har vi tagit med oss en tradition som vår mamma startade 1973: varje gång man ska lämna stugan efter en helg eller ett par sommarveckor skriver man i »Stugboken«. Boken är ett slags Husets dagbok, öppen för alla att läsa.

Det blir mer substantiellt och personligt än en gästbok. Men inte lika omfattande och utlämnande som en dagbok. Snarare ett sätt att bygga ett kollektivt minne kring huset (och underhållsarbetet) som vi delar, och somrarna som passerar.

… nyläsning

På måndag släpps Skrivas sommarnummer digitalt, och under de följande dagarna landar tidningen i butiker och i prenumeranternas brevlådor.

… nygamla sommarupptäckt

E-böcker. Perfekt på semestern. Men i solen blir det pocket.

… följetongsläsning

Arne Dahl har också skrivit årets sommarföljetong för DN: Underverken. Han porträtterades inför starten av Skriva-medarbetaren Johan Kellman Larsson och bjöd på intressanta tankar om skrivande, bland annat om ljudformatets ständigt större inflytande: »Det blir fler lättsmälta och raka berättelser. Övertydliga ingångar. Det får inte ta för lång tid att fatta och allra helst ska det vara en rak rörelse i varje kapitel med en liten cliffhanger i slutet. Även jag får allt oftare höra det från mitt förlag: ›Här blir det för krångligt‹ och ›Kan du förenkla den här ingången.‹«

… tjockläsning

Lydia Sandgren lade ut ett så kallat planoomslag på sin kommande bok, Artens överlevnad, på Instagram. På ett planoomslag ser man omslag, rygg, baksida och eventuella flikar på en och samma bild, ofta med tryckinstruktioner som skärangivelser och millimetermått.

Sandgren valde att belåtet zooma in ryggmåttet: 53 millimeter.

När Skriva intervjuade henne efter utgivningen av Samlade verk pratade hon just om omfångsrika romaner, och den bok hon då precis hade påbörjat, med arbetstiteln 800 sidor om 60-talets Göteborg. Sandgren sa: »Det är ett slags berättande som ligger för mig. Men breda jävla episka romaner som sträcker sig över decennier … det är ett arbetsamt format! Expressen TV frågade mig nyligen om jag trodde att jag hade startat en trend för sådana böcker nu. Och jag tänkte: ›Ja, kanske.‹ Men det lär ju ta en jävla massa år innan vi ser något resultat av den trenden … «

Fem år tog det för hennes egen del, visade det sig.

Lydia Sandgren formulerade också tre råd för dig som vill skriva tjocka romaner.

Och Sven Olov Karlsson har skrivit en hel guide i samma ämne.

… nästa omläsning?

En av de första gångerna jag blev fascinerad av skrivandets verktygslåda var när jag snubblade över Staffan Björcks Romanens formvärld. Den är lärd, långt ifrån lättläst, men glasklart tänkt och formulerad. Och som Maxim Grigoriev skrev i Svenska Dagbladet för en tid sedan: den gäller fortfarande, 72 år efter utgivning, även om många av romanerna som boken hämtar sina exempel från är bortglömda.

Du kan läsa den som faksimil hos Litteraturbanken.