Matti Ollikainen: »Världen blev ännu konstigare när jag slutade dricka«

I två decennier sökte pianisten, låtskrivaren och poeten Matti Ollikainen ruset. Numera finner han mening i de enkla sakerna. Solljuset mot kinden. Ett gammalt kvitto bakom spisen. Och så stunderna då orden och tonerna kommer.

Ett ljust och roligt minne Matti Ollikainen har av fylla: hur han sov under flygeln en hel konsert, och vaknade först till extra­numret. Han kravlade sig upp på pianopallen och slog ner några tangenter. Publiken trodde att det var en happening att han plötsligt dök upp på scenen.

Ett annat: Hur han en gång spelade så dåligt under en konsert att ljudteknikern fick dra ned utljudet. Trots det hyllades hans pianospel i en dagstidningsrecension dagen därpå.

Eller andra, mer vardagliga minnen. Av mellanölet Norrlands ­Silver och eftermiddags-TV med Ingela Agardh. Av att träffa en vän på väg till Systembolaget, slå följe, bota bakfyllan med valium och rödvin. I essäboken Trasiga toner som kommer ut i november, där ett urval av Mattis låttexter ges ut tillsammans med hans nyförfattade essäer, ser han tillbaka på sitt drickande med ömhet:


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!

Skriva Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på tidningenskriva.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Skrivtävlingar
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Magasinet hem i brevlådan

Skriva Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på tidningenskriva.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Skrivtävlingar
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Magasinet hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Skriva #5 2020 (19 oktober 2020) och är skriven av .