Konsten att skriva roligt

Vad som är roligt beror både på vilka dina läsare är och på sammanhanget. Men samtidigt finns det några grundläggande knep för att locka fram leenden och skratt. På följande sidor ger vi dig några av humorns viktigaste verktyg.

Från början händer humor av sig själv: Den stiger upp ur författarens personlighet och sätt att betrakta världen. Vissa av oss har helt enkelt en skarpare blick för det absurda och komiska i saker och ting. Men oavsett om du känner dig född till komiker eller inte, så är det en bra idé att fundera över hur humor egentligen fungerar och hur du kan använda humorns ingredienser för att berika dina texter ytterligare.

Först och främst – humor är ett sätt att lätta på spänning.

Om vi utgår från att en gripande berättelse oftast kännetecknas av upp- och nedgångar – perioder fyllda med intensitet som följs av relativt lugna partier – så kan humorn vara ett sätt att skapa lämpliga andningspauser för dina karaktärer, och för dina läsare.

Två av de största mästarna på humor, Charles Dickens och Mark Twain, brukade blanda allvarliga eller rent av otäcka partier, med passager fyllda av behagliga skojigheter. Denna teknik är effektiv av flera skäl, dels som ett sätt att hålla läsarna på halster (du vet aldrig vad som kommer härnäst), och dels som ett sätt att skänka dem en befriande lättnad när det behövs som mest. P.G. Wodehouse, som skrev osannolika 96 böcker, var en annan sorts humorist. Han undvek helt och hållet det tragiska och skapade i stället charmerande karaktärer vars egna uppförandekoder ledde dem in i trubbel när de konfronterades med andra mer skrupelfria karaktärer.

Vad dessa och andra stora författare förstått är att humor, precis som vilken annan ingrediens som helst i en roman, inte bara ska finnas där för sin egen skull. Den måste fylla en funktion och bidra till berättelsens framåtrörelse eller karaktärernas utveckling.

Lästips! Feelgood säljer mer än någonsin. Skriva tog rygg på Pia Printz, grundare till ett av de första svenska förlagen med inriktning på feelgood.

Tänk dig en scen där en anställd långt ner i en organisation får i uppdrag att köra företagets styrelseordförande till flygplatsen. Bilen kan få punktering, radions volymknapp kan fastna på maxvolym… det går att tänka sig hur många roliga saker som helst som skulle kunna inträffa här. Men när vi ser hur karaktärerna reagerar på de här incidenterna – som givetvis bidrar till humorn – lär vi oss också mer om dem. Berättelsen blir automatiskt rikare, med fler möjligheter till handling och komplexitet.

Annons

Ett bra sätt att förstå hur humor fungerar i litteratur är att noggrant läsa några av mästerverken och sedan plocka isär och analysera dem. Medan du läser kan du fråga dig själv: Varför log jag just nu? Hur bar sig författaren åt för att jag inte skulle förvänta mig detta, samtidigt som det satt så klockrent?

 

En klassisk och väldigt effektiv humorscen skrev av Mark Twain i Tom Sawyers äventyr. Efter att ha smutsat ner sina kläder i slagsmål med den nya grannpojken har han fått straffet att måla ”ett trettio meters plank, som var tre meter högt”. Hela hans lördag verkar förstörd.

Han misslyckas med att muta slaven Jim till att göra jobbet åt honom, och han är medveten om att han med sina knappa tillgångar inte kommer att lyckas anlita någon av de andra pojkarna. Men så kommer han på en plan.

Han bestämmer sig för att få det tråkiga jobbet att framstå som en högst angenäm och speciell syssla. När pojkarna anländer för att hånskratta åt honom, kommer de plötsligt av sig. Tom verkar ju inte ett dugg knäckt, utan är tvärtom på ett utmärkt humör, tacksam över sin uppgift. Lurade av hans motvilja mot att låta dem hjälpa till, börjar de överösa honom med skatter, allt ifrån tennsoldater och spelkulor till en död råtta i ett snöre. När staketet slutligen är täckt av tre lager färg, har Tom fåt njuta av en ledig dag med roligt sällskap och dessutom lärt sig en viktig strategi i livet. Som Mark Twain skriver: ”Om man vill göra något åtråvärt, så behöver man bara gör det svåruppnåeligt”.

Den här är en fantastiskt rik scen och ett mycket skickligt sätt att utveckla Toms karaktär – en kaxig liten kille vars huvudintressen är att göra saker som han inte är tillsagd att göra, att delegera jobbet till andra pojkar och att använda sin list för att uppnå egna fördelar. Scenen ger också en gedigen presentation av Toms värld: en fattig liten håla befolkad av lantisar, och en plats man anar snart kommer att vara för liten för den klyftige pojken Tom.

 

Det här är inte roligt

Smak spelar onekligen en roll när det kommer till humor: Det som får en person att skratta kan vara enbart förvirrande för en annan, och det som väcker avsmak hos vissa kan vara helfestligt för andra. Ändå finns det några saker som inte är kul för någon. Det är lika bra att vi avverkar dem från början.

Förlöjligande och hån är inte roligt. Humor som utgår från ras eller etnisk tillhörighet faller oftast inom denna kategori. Skriver du om en grupp som du själv tillhör kan förstås även detta vara ok – en judisk man kan skriva om sin högdragna judiska mamma på ett skojigt sätt – men läsaren förstår omedelbart skillnaden mellan detta och ett försök att trycka ner någon.

Annons

Ordvitsar är roliga för den som berättar dem (samt för göteborgare, red. anm.). För de flesta andra är det mest tröttsamt.

Simpla förolämpningar är inte roligt. Att låta en karaktär kalla vissa politiker för ”dumma i huvudet” visar inte prov på någon större kvickhet, och blir därför inte särskilt underhållande.

Att banka in ett skämt degraderar det humoristiska till något långrandigt och tradigt. Om du levererar en kvick replik kommer dina läsare att skratta. Men om du repeterar skämtet en, två eller tre gånger, fortsätter med det i nästa scen eller applicerar det på ytterligare en karaktär bara för att försöka krama ut varenda liten fnissning ur det, ja då har du svikit din publik.

Förutsägbar humor inträffar alltför ofta i fiktion av olika slag. Det inkluderar även otyget att bygga upp förväntningar på någon form av utdelning men sedan leverera något utnött och tröttsamt istället för nyskapande.

Vi kan ta ett exempel: Lisa säger till Kalle: ”Jag ska resa bort några dagar. Vad du än gör, öppna inte din födelsedagspresent i förväg.” Kalle lovar.

Detta är en bra utgångspunkt för en historia. Vi vet att Kalle kommer att vilja öppna den där presenten, som givetvis är noggrant inslagen och ligger där längst uppe på vitrinskåpet och frestar på ett oemotståndligt sätt.

Den billiga och lama utdelningen på detta vore att låta Kalle slita upp paketet så fort han blir ensam. I bästa fall drar din läsare lite pliktskyldigt på smilbanden, men det lär inte bli något gapskratt. Häng med en stund så ska jag snart återkomma till hur man kan utnyttja detta upplägg mycket bättre.

Foto: Kim Svensson

12 komiska komponenter

 

1. Ironi, som i scenen med Tom Sawyer, passar utmärkt i litteratur. Ett enkelt sätt att definiera det är motsatser. Vi förväntar oss att Tom ska kämpa med staketet hela dagen, men det slutar med att det är de andra pojkarna som gör det.

Ironi kan användas på flera nivåer i en berättelse, och det man kanske först tänker på är i dialog:

”Den här skorpan smakar utsökt” sa styrman Oskar.

”Och maskarna – titta så gulligt de vrider sig!”

Men ironi kan också vara den bakomliggande principen för en hel historia, till exempel en lärare som får sig en viktig läxa av sina elever, eller en pacifist som startar ett våldsamt gräl om det senaste kriget.

 

2. SARKASM är helt enkelt ironi med syfte att förolämpa:

”Schysst frisyr, kompis”, sa Kenneth till mannen med den billiga tupén.

Du kan också låta själva berättarrösten – allvetande eller ej – använda sarkasm:

Hans golfboll beskrev en fantastisk båge i luften innan den på ett sensationellt sätt kraschade genom klubbhusets fönster.

 

3. MISSFÖRSTÅND kan användas oerhört verkningsfullt om man vill mildra en i övrigt hopplös situation. I en av mina romaner har en karaktär kidnappats och förts till en klippig ö i en farlig flod. Hennes övertygelse om att hon kommer att dö så fort tidvattnet kommer – läsarna vet att hon befinner sig uppe på ett berg – hjälper till att lätta på spänningen.

 

4. SJÄLVDISTANS är en intressant teknik. En situation kan uppfattas som rolig eller allvarlig beroende på vem som berättar historien och hur. En person skulle snabbt kunna döda en trevlig konversation genom att beklaga sig över ett missöde med en kökskniv som slutade med en tur till akuten. En annan person skulle kunna berätta samma historia på ett sådant sätt att åhörarna skrattar sig fördärvade.

Exempel 1: ”Ursäkta att jag är sen, men jag var tvungen att åka till akuten. Jag skar mig själv med en kökskniv. Den bara slant.”

Exempel 2: ”Nu är ni säkert jättenyfikna på varför min ena hand är helt invirad i bandage, eller hur? För att göra en lång historia kort; jag blev sugen på omelett.” (Och här kan han fortsätta med en uttömmande beskrivning av hur han använde en kökskniv till att öppna förpackningen till den nya elvispen, hur han försökte stoppa blodflödet med en av hans dotters barbieklänningar osv osv.)

Vad är det som gör skillnaden? Nästan alltid handlar det om självdistans. Komiken ökar exponentiellt med din förmåga att inte ta dig själv på för stort allvar.

 

5. SJÄLVGODHET å andra sidan, är ett tveeggat svärd. En författare som tar sig själv på alltför stort allvar är oftast en glädjedödare. En självgod karaktär däremot, kan vara stor underhållning. 

En av mina favoriter är Anastasia, berättarjaget i David Sedaris mörkt komiska novell After Malison. Som självutnämnd litterär expert tillbringar Anastasia sina dagar med att håna i princip allt och alla, omedveten om sin egen odräglighet. Av en händelse träffar hon så en person som verkar vara immun mot hennes cynismer – eller står han helt enkelt över dem? Som den inbitna snobb hon är fortsätter hon att gå på som hon brukar, och vi njuter av föreställningen eftersom vi helt enkelt vet att hon snart kommer att få äta upp sin självgodhet.

Kombinationen självgodhet och total brist på självinsikt är alltid en vinnare.

 

6. Pinsamheter är roliga. Hur ofta har du inte återberättat pinsamma minnen för dina vänner och skrattat åt det (även om det inte var särskilt skojigt när det inträffade)?

 

7. Absurditeter – det extremt knäppa eller osannolika – kan vara en av författarens bästa vänner. Börja med en enkel idé eller utgångspunkt och driv den till sin yttersta spets.

Ett bra exempel att studera här är Voltaires Candide, där en avrättning sker för att ”uppmuntra de andra”, och vars hjälte vänder ut och in på sig själv för att rättfärdiga optimismen i en helt igenom förfärlig värld.

 

8. ALLVAR kombinerat med klumpighet kan vara roligt. En kille som försöker beställa mat på franska för att imponera på sin flickvän (trots att han inte behärskar ett ord på språket), en prudentlig flicka som tvingas leka charader med sina nya svärföräldrar på släktmiddagen eller en pedantisk paragrafryttare som plötsligt hamnar i fängelse.

 

9. PERSPEKTIVET kan vända något från tragik till humor på ett ögonblick. Är demens roligt? Det beror på ditt perspektiv: När min älskade faster, 88 år gammal, frågade sin syster var deras föräldrar var, svarade systern: ”Mamma och pappa är borta förstår du väl. Vi är ju över 80 år nu, så de hade varit över hundra år vid det här laget.”

Min faster utbrast med bestörtning: ”Är vi över 80?!”

 

10. EN OMÖJLIG SITUATION kan vara nervkittlande eller lustig beroende på omständigheterna. En bombexpert som måste desarmera en misstänkt väska på en BB-avdelning kan vara antingen eller. Eller både och på samma gång.

 

11. TYDLIGHET är ett grundläggande verktyg för att få en komisk poäng.

Neutralt konstaterande: Hon använder hudkräm.

Roligt: Hon använder hudkräm gjord av frukt.

Roligare: Hon använder hudkräm gjord av exotisk frukt.

Roligast: Hon använder hudkräm gjord av kokosnötter från Borneo eller nåt annat jäkla ställe.

 

12. SPÄNNING är, tro det eller ej, en av de allra viktigaste ingredienserna när det handlar om att förbättra din humorkvot. När komikern pratar om timing, pratar de om spänning. Alla vet att du inte börjar ett skämt med att avslöja poängen. Om du tar det som utgångspunkt inser du snart också att ju längre du kan skjuta upp poängen och samtidigt behålla dina läsares intresse, desto hjärtligare kommer också deras skratt att bli.

Ta vårt upplägg med Lisas present till Kalle tidigare i denna guide. Låt Kalle smyga runt sitt byte. Låt honom spekulera kring vad som finns inuti paketet. Kanske kommer han att försöka öppna det i smyg och hoppas kunna försluta det igen när han tagit reda på vad det innehåller. Men kanske har Lisa slagit in det så sinnrikt att minsta åverkan på paketet skulle bli uppenbart, vilket tvingar honom att överge den planen.

Övning

1. Välj ett av uppläggen nedan.

2. Pilla in en eller ett par karaktärer från ditt nuvarande skrivprojekt, eller hitta på helt nya.

3. Använd minst en av de tolv teknikerna i denna artikel, och få det att bli roligt!

Karaktär A ger karaktär B invecklade instruktioner till att utföra någonting.

Det råder missförstånd kring en av rätterna på en restaurangmeny.

Nygifta A och B upptäcker att de båda besitter samma superkrafter.

Din karaktär upptäcker att närmsta grannen har flyttat och lämnat nyckeln till sitt överbelamrade hus – tillsammans med kontraktet på huset – i hans brevlåda.

Vad skulle vara ett originellt och roligt sätt för Kalle att försöka snoka sig in i paketet? Han skulle kunna lyfta ner det från skåpet och lägga det i en väska. Han åker till flygplatsen och köper biljetter någonstans, men innan han går igenom säkerhetskontrollen tejpar han fast ett rakblad på utsidan av paketet. Kanske kan han lyckas få en glimt av paketets innehåll på röntgenapparatens skärm, eller kanske paketet helt enkelt öppnas av säkerhetspersonalen så att han åtminstone kan hålla sitt löfte om att han inte kommer att öppna det. Eller så hinner han inte sätta fast rakbladet innan hans väska blir stulen av en annan passagerare som Kalle nu måste ta upp jakten på.

Kanske slutar kapitlet här, och i nästa kapitel presenteras en helt annan uppsättning karaktärer, och så kan vi komma tillbaka till upplösningen för Kalle och paketet vid ett tillfälle när läsarna har garden nere. Kanske har de då nästan glömt bort honom. Och nu: tillbaka till Kalle! Åh herregud, jaaa, vad kommer att hända nu!?

Du kommer inte att kunna roa dina läsare oavbrutet, men om du själv uppskattar när det är roligt och är redo att ge det ett försök – ja då kan humor bli ett fantastiskt sätt att greppa tag i dina läsare och få dem att fortsätta läsa. När allt kommer omkring så älskar alla ett gott skratt – och alla kommer att vilja veta vad som finns i den där födelsedagspresenten.

Rekommenderas för dig