Fundera ett steg längre

Ur jord, av Ethel Pettersson: Upp ur kalla jorden i övermodigt trots sig bryter gröna stänglar, vita klockor med klang av malm i doften Bävande, av varma doftstråk buren lyfts mitt vinterhjärta mot ljus och kraft   MATS KOMMENTAR: Jag tycker om Pettersons dikt för dess enkla, nästan haiku-liknande ­klarhet. Petterson använder språket och bilderna […]

Stryka och fördjupa

Första versen ur PUNKT, av Ethel Pettersson: Jag vet inte vem jag ber till Om Någon, eller Något hör min bön Vers från mitten, ur Mörkrets dvala av Emma Franzén: Dimman lägger sig som ett tjockt täcke runt hamnen. Vinden skär i hans ensamma hjärta. Ljudet ökar i styrka och sedan försvinner i den tjocka […]

Skriv poesi för scenen

Poesin har från början varit en muntlig konstform. Sapfo och ­Homeros reciterade sina dikter högt. Under hela medeltiden var poesin en kollektiv angelägenhet i norden och man läste dikter högt för att besvärja onda krafter eller fördriva sjukdomar, till begravningar, bröllop, fest och dans. Romarna läste poesi högt för varandra hellre än tyst för sig själva […]

Jobba med rytmen

Begravning Bygg en träkista till vår kärlek Fyll den med döda duvor Sänk den ned i djupet Kasta mitt hjärta ovanpå Högaktningsfullt, begrav vår kärlek Använd dina vackra ord Mitt hjärta bland döda fjädrar Slår obrukbart för två Det kallar på dig i mörkret Jämrar sig tills det ruttnar Gör inget besvär med en gravsten […]

Fläta några sonetter

Först och främst, en sonett kan se ut lite hur som helst så länge den har fjorton rader. Låt dig inte luras av dess traditionstyngda historia med rötter i medeltiden och 1300-talets Italien. Stirra dig inte blind på auktoriteter som Petrarca, Shakespeare och Stagnelius. Var helst sonetten kommit har man behandlat den fritt. Man har […]

Skriv igenom smärtan

En död kropp, av Terese Dalborg Hedin: Kvar ligger en sargad kropp. Hennes inre har redan försvunnit. Förövarna spottar och skrattar som små pojkar som skjutit en liten sparv. Men deras skratt kommer inte åt henne för hon är redan långt bort. De försöker med våld ta mer men kvar ligger bara ett uttömt kärl. […]

Diktens rytm

All poesi har en rytm. Den kan vara tydlig och starkt framträdande, eller uppbruten och oregelbunden. Men i det senare fallet kommer avbrotten inte av en slump, de är tvärtom välplanerade och infaller på ställen där de får en betydelsebärande funktion. Fri vers innebär inte att du kan strunta i rytmen. Rytmen eller flytet är […]

Diktens smärtpunkt

Med poesin kan vi förmedla insikter som inte kan översättas till sakprosa. Det finns dikter som har sin mening dold djupt i språkets klanger, dikter som bygger på ordens utseende och kontraster, dikter vars verkan ligger i det rytmiska, upprepandet, besvärjandet. Det finns dikter som bär läsaren i ett flöde, ut, bort och iväg. Hjalmar […]

Sök diktens rörelse

1. Vad händer i din dikt? Någon tittar på en utsikt, två personer möts och skiljs igen, en sitter på en buss och iakttar sina medpassagerare. Svaret på frågan vad som händer i en dikt är ofta banalt. Men det kan hjälpa oss att få syn på diktens hantverk. Elsa Grave, ur Hungersöndag (1967): Jag spårar […]

Så här börjar du

Hitta din tonart En av Tomas Tranströmers mest citerade dikter, Från Mars -79, börjar så här: ”Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk/for jag till den snötäckta ön./Det vilda har inga ord.” Dikten säger något om vad poesi är, nämligen mer språk än ord. För att utvecklas som poet måste du […]