Vem får debutera? del 6: Egen plattform

• En egen plattform blir allt viktigare.
• Författarens direktkontakt med läsarna är viktigast för fackböcker och genrelitteratur.
• Bristande räckvidd avgör inte ett utgivningsbeslut.

Många följare – och antagningen är klar? Nej, riktigt så enkelt är det (tack och lov) inte. Förläggarna i Skrivas enkät är överens om att kvaliteten på texten, berättelsens potential, är den viktigaste parametern. Om inte manuset eller idén håller, spelar de tusentals följarna noll roll. Och omvänt: flera förläggare understryker att en författares bristande räckvidd inte står i vägen för ett positivt utgivningsbeslut.

– En bra bok är en bra bok och ges ut i alla fall. Plattformar och följare är mer grädde på moset, säger Ordfronts förlagschef Pelle Andersson.

Det betyder inte att den egna plattformen är betydelselös. Tvärtom – den har de senaste fem–tio åren blivit allt viktigare. Den enkla anledningen: litteratur bereds allt mindre medialt utrymme och det som skrivs får allt mindre genomslag. Dessutom saknar bokförlagen till skillnad från andra massmedieföretag starka egna direktkontakter med sina kunder; förlagen kan inte likt en TV-kanal visa trailers för en kommande serie, eller som ett magasin puffa för kommande utgåvor och event. 

Därför blir andra sätt att nå läsarna allt viktigare. Och ett av de bästa är om författaren har till exempel ett eget Instagramkonto med många följare, eller en välläst blogg.

– Att antalet journalister, tidningar och recensioner har blivit färre kan kompenseras av en stark avsändare som har en egen direktkanal till en stor målgrupp, säger Anders Sjöqvist, publicistisk non fiction-chef på Strawberry förlag.

Sofia Brattselius Thunfors, förläggare på Piratförlaget, menar att inget har bättre förutsättningar att nå igenom bruset än en författares egen personliga relation med läsare och potentiella läsare:

Annons

– Det kan aldrig ersättas av till exempel förlagets Instagramkonto, för där ska många olika saker lyftas.

Skriver man facklitteratur är möjligheterna extra stora. Ett starkt personligt varumärke som hänger samman med bokens ämne är en stor fördel och ju mer exponerad författaren och hens ämne är, desto bättre. Här finns gott om exempel från det senaste decenniet på influerare och andra kändisar som bokdebuterat. En cynisk analys är att förlagen insett att de på det viset kan nå en massa människor som normalt inte köper böcker. En mindre cynisk analys är att en populär bloggare, youtuber eller föreläsare redan visat att hen kan formulera sig på ett sätt som engagerar människor, och att en bok är en naturlig förlängning.

Influeraren Margaux Dietz, flerfaldigt prisbelönta författaren Lina Wolff och framgångsrika deckarförfattaren Pascal Engman är alla tre närvarande i sociala medier – men med olika innehåll och tilltal.

För den som skriver litterära romaner är situationen annorlunda. Den sortens böcker uppmärksammas i högre grad på kultursidorna. Dessutom kan en alltför publikfriande ton på sociala medier rimma illa med en höglitterär profil – för en sådan författare passar ett Instagramkonto med gymbilder, granolatips och frågestunder dåligt. På det området är de traditionella förberedelserna för en debut – artiklar i litterära tidskrifter, medverkan i antologier och uppläsningar – fortfarande de vanligaste och viktigaste.

Genreförfattarna har större möjligheter att profilera sig själva. Många som är erkänt skickliga på att nå ut på egen hand skriver deckare – Emelie Schepp och Camilla Läckberg är två exempel. Feelgood är en annan genre där författaren kan, och snarast förväntas, kommunicera med sina läsare med ett personligt tilltal. 

Sofia Brattselius Thunfors säger att det bästa är om författaren själv driver arbetet.

– De flesta förstår att det finns ett värde i att jobba med sociala medier men alla är inte bekväma med det, och det skulle absolut inte bli bra att forcera fram något. Däremot bistår vi gärna våra författare om de känner att de vill, men behöver hjälp.

Läs de andra delarna i vår artikelserie »Vem får debutera?« här.

Annons

Artikeln publicerades i Skriva #1 2020 (03 februari 2020) och är skriven av , .