Vem får debutera? del 1: Introduktion

Marit Kapla och Patrik Svensson tilldelades båda August­priset tidigare i vintras. Båda fick priset för sina debutböcker.

Det har aldrig hänt förut.

Nu är ingen av dem någon nybörjare. Båda har långa karriärer som skrivande journalister bakom sig och Marit Kapla har varit både konstnärlig chef för Göteborg Film Festival och tidskriftsredaktör. De vet skillnaden på ofärdigt manus och färdig bok, och de vet vilka vägar som finns för att nå läsare.

Snarare än att juryn helt plötsligt fallit för två nybörjare, är det senaste Augustpriset alltså ett uttryck för ett slags kulturellt växelbruk som blivit allt vanligare – översättande, journalistik och andra verksamheter inom kultursektorn kompletteras då och då med en bok. Enligt tidningen Svensk Bokhandel var 17 procent av vårdebutanterna 2019 journalister.

Kapla och Svensson fick helt enkelt varsin journalistisk idé som krävde bokens format. Och när idéerna kom fanns nätverket redan på plats. Patrik Svenssons betaläsare var, som för många, en gammal bekant – men i hans fall var den gamla tidningskollegan numera litterär chef på Albert Bonniers förlag. Marit Kapla hade sitt blivande förlag i samma hus.

Vi vill förstås tro att det enda som spelar roll vid antagnings­beslutet är manusets kvalitet. Riktigt så enkelt är det dock inte. I analysen av en blivande boks potential tas försäljningspotentialen med – och där spelar inte bara boken, utan också författaren, roll. Därför ställde vi oss frågan: vilka är det egentligen som får debutera?

Det visade sig att vissa saker blivit viktigare. Egen plattform och eget nätverk, till exempel, vilket kan kännas nedslående för den som varken har 92 000 följare på Instagram eller en bekantskapskrets full av förläggare och journalister. Annat, som ålder, spelar mindre roll i dag än tidigare. Både Marit Kapla och Patrik Svensson närmar sig femtiostrecket. Förlagen tänker inte längre i termer av att »odla« livslånga författarskap.

Annons

Men den största trenden är att kvinnorna under 2000-talet tagit över på skrivarutbildningar, som debutanter, som vinnare av olika debutantpriser … ja, egentligen hela kretsloppet ut till bokhandlare, bibliotek och läsare. Ur många perspektiv är detta väldigt välkommet, de manliga erfarenheterna dominerar ju litteraturhistorien. Men det är inte lika glädjande om utvecklingen, som mycket tyder på, är ett tecken på att allt fler unga män vare sig vill läsa skönlitteratur eller drömmer om att bli författare.

På följande sidor refererar vi återkommande till »Skrivas förläggarenkät« och »Henrik Fürst«. Det första syftar på en mejlenkät som Skriva gjorde i december 2019 med tio tongivande förläggare på stora svenska förlag. Det andra syftar på slutsatserna i Henrik Fürsts bok Debutant! Vägar till skönlitterär debut och ett särskilt uppmärksammat mottagande (2019), som i stor utsträckning bygger på hans doktorsavhandling. Fürst har framför allt analyserat alla skönlitterära debutanter som presenterats i de så kallade debutantporträtten i branschtidskriften i Svensk Bokhandel 1997–2014, vilket i realiteten innebär samtliga debutanter på stora och medelstora förlag, majoriteten av debutanterna på de mindre förlagen samt en del av de egenutgivna debutanterna.

Läs de andra delarna i vår artikelserie »Vem får debutera?« här.

Artikeln publicerades i Skriva #1 2020 (03 februari 2020) och är skriven av , .