Vem får debutera? del 3: Kön

• Fler kvinnor än män debuterar.
• Dominansen är ännu större vad gäller prisnomineringar.
• Troligt skäl: kvinnor både läser och skriver mer än män.

En rubrik från ett stort reportage i Dagens Nyheter: »Att vara författare är på väg att bli ett kvinnoyrke«.

En annan, från en kulturkrönika i Borås Tidning: »Kvinnor skriver bättre än män«.

Entydiga rubriker – som förefaller få mer täckning för varje månad som går.

När Henrik Fürst skärskådade könsfördelningen hos de skönlitterära debutanterna 1997–2014 var 56 procent kvinnor och 44 procent män. I slutet av perioden märktes dessutom en trendförstärkning: 2013 och 2014 var de kvinnliga debutanterna dubbelt så många som männen. Och förra året, 2019, var 72 procent av de skönlitterära debutanterna kvinnor, enligt Dagens Nyheter.

Mönstret förstärks ytterligare om man tittar på vilka debutanter som uppmärksammas och belönas, till exempel via de två tyngsta debutantpriserna i Sverige: Borås Tidnings debutantpris och Författarförbundets Katapultpriset. 2019 och 2020 har totalt en kvinnlig pseudonym, en transperson och två män nominerats till de båda priserna.

Övriga 16 nomineringar gick till 14 kvinnor.

De ännu yngre då – hur ser det ut bland morgondagens författare? Svar: ännu starkare dominans. Omkring 90 procent av dem som skickar in bidrag till Lilla Augustpriset är tjejer (deltagarna ska vara mellan 16 och 20 år). Och Lilla debutantpriset, som sedan 2008 delas ut av Borås Tidning och där juryn läser anonyma bidrag, har tilldelats elva tjejer och en kille.

Annons

Beror då detta på att kvinnor skriver bättre än män, kanske ett slags logisk följd av flickors bättre skolbetyg? Lena Kvist – kulturchefen på Borås Tidning som skrev rubriken till kulturkrönikan – säger att påståendet om att kvinnor skriver bättre var tillspetsat.

– I och med att jag sitter i juryn för vårt debutantpris läser jag alla utkomna skönlitterära debutböcker under ett år. Och de böcker som män skrivit som är bra, är lika bra som de böcker kvinnor skrivit som är bra. Men det kommer ut fler bra böcker av kvinnor och tittar man på de särskilt bra bidragen är 70–80 procent skrivna av kvinnor. Mönstret på det som kommer in i ena änden avspeglas helt enkelt i det lilla urval som kommer ut i den andra.

De senaste två årens nominerade till Borås Tidnings ­debutantpris och Katapultpriset är 14 kvinnor, två män, en kvinnlig pseudonym och en transperson. Nedan syns samtliga nominerade till de priser som delades ut 2019. Foto: Magnus Liam Karlsson (Karam), Nille Leander (Rosvall), Nadim Elazzeh (Mick), Frank A. Unge (Willows), Carla Orrego Veliz (Sahin), Privat (Bolmsjö), Privat (Bergman), Wikipedia (Rajs), Matti Kolli (von Essen).

Kanske börjar det med att kvinnor läser mer. I Mediebarometerns färskaste undersökning svarade 46 procent av kvinnorna att de läste en bok en genomsnittlig dag. Motsvarande andel för män var 33 procent. Och på skrivarutbildningar, såväl kortare som längre, är kvinnorna betydligt fler. Hela kretsloppet av skrivande och läsande – boklådor, bibliotek, skrivarutbildningar, förlag, skrivar­stipendier – har under 2000-talet blivit kvinnodominerat.

Det påverkar naturligtvis utbudet av inspirationskällor för unga författare. Lena Kvist:

– Just nu finns en massa coola kvinnor, som Tone Schunnesson, Tove Folkesson och Isabelle Ståhl. De är unga skrivande förebilder som är roliga och lite svängiga, och verkar vara på väg någonstans. Förr fanns sådana unga skrivande män, som Klas Östergren och Ulf Lundell, men nu kan jag på rak arm inte komma på en enda.

Att kvinnor dominerar debutantutgivningen står alltså klart. Däremot finns ingen statistik över hur stor andel av de inkomna manusen som är skrivna av kvinnor. I autofiktionens och identitetsdiskussionernas tid skulle man kunna tänka sig att trenden blir själv­förstärkande: att de förlags­anställda – vars majoritet är kvinnor som vet att kvinnor läser mest skönlitteratur – av kommersiella skäl också helst ger ut skönlitteratur av och om kvinnor.

Men Lena Kvist tror inte att kvinnor gynnas.

– Forskning visar snarare motsatsen: både kvinnor och män tenderar att värdera mäns arbete högre.

Annons

De flesta förläggarna som besvarat Skrivas enkät uppger att de försöker få till en mångfald bland sina författare, och att genus bara är en av många aspekter – och knappast den man har tittat mest på. Nästan samtliga understryker att de utgår från litterär kvalitet, inte könet på den som skrivit.

Men om obalansen hade varit till männens fördel, hade förläggarna då svarat: »Ja, vi ger ut fler böcker skrivna av män men det är för att deras manus håller högre litterär kvalitet.«? Troligtvis inte, menar Lena Kvist:

– En mansdominans hade känts mer patriarkal, som att man bevarar en gammal ordning. Att kvinnor dominerar ser mindre illa ut. Men jag tycker att det här är en tråkig utveckling. Statusen tenderar ju också att sjunka där kvinnor dominerar. Det är ur flera aspekter negativt att männen lämnar litteraturen.

Läs de andra delarna i vår artikelserie »Vem får debutera?« här.

Artikeln publicerades i Skriva #1 2020 (03 februari 2020) och är skriven av , .