Elsie Johansson: »Skrivandet har gjort mig stark«

Den här intervjun skulle egentligen inte handla om mat. Inte alls. Ändå har Elsie Johansson nu en lång stund redogjort för det paltbröd som hon och Thore, hennes livskamrat sedan tio år tillbaka, brukar äta. Tjocka mörka brödkakor, som bakas på rågmjöl. Under hennes uppväxt rörde man ner svinblod i smeten, brödet torkades och hängdes upp på en stång i stugköken. I dag köper Elsie och Thore sitt paltbröd färdigbakat. De brukar dela på en halv kaka. Koka den mjuk i saltvatten, äta brödet med stekt fläsk och vitsås.

– Det är så gott så det är inte likt nåt! Det är så man bara kan dåna!

Och så Thores sill, som han steker med lökringar och äppelskivor. Världsgott, säger Elsie. Och pölsan. Den gör de själva, blötlägger ett kilo hela korngryn och ett kilo krossgryn. Kokar fläsklägg och gärna älgkött, om de har, i en mustig buljong. Maler köttet till färs och blandar med grynen, steker i en klick smör, äter med kokt potatis och heminlagda rödbetor.

Elsie har rest sig upp medan hon berättar, nu står hon och rotar i kylskåpet med ett stycke frusen pölsa i ena handen.

Publicerad 2018-09-19 och uppdaterad 2025-02-17 Artikeln är skriven av Johanna Wiman.

• Mer:
• Porträtt
• Självbiografi & Memoar

Rekommenderas för dig

Skriva självbiografi – tio viktiga råd på vägen

Har du en stor livsberättelse? Sugen på att skriva en självbiografi. Då ska du läsa det här!

Läs vidare

• Linn Ullmann om att glömma och skapa
• Tove Alsterdal: »Hon levde kvar som min barndoms mörker«
• Sanna ­Samuelsson: »Alla har sitt liv som en språklig resurs«
• Klaus Stein: »Min önskan är att den ska slå ett slag för demokratin«
• Pär Säthil om knep för kreativa