– Ja, även när du tycker att de är riktigt stora svin. Allting hänger ihop i skrivandet, det är ett kärleksarbete man ägnar sig åt. Den omsorg du lägger ner på texten har ingen gräns.

I sin nya bok Skrivandet sinne berättar Elisabeth Rynell om relationen till författarvännen Sara Lidman och de samtal de hade om skrivandet; om processen, rutinerna, tvivlen och undren. I boken beskriver hon hur Sara Lidman en enda gång gav sig på henne för någonting hon skrivit.

– Det gällde min romangestalt Knövel i Hohaj, flickan Innas puckelryggige och misshandlande far. ”Du älskade honom inte”, sa Sara. ”Du klarade inte av att älska honom. Och därför blev han inte bra.” Och just så var det. Eftersom det var sant blev jag inte ledsen när hon sa det.

Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 19 september 2018 och uppdaterad 22 maj 2019. och är skriven av Elin Persson.

• Mer:
• Intervju
• Karaktärer

Rekommenderas för dig

Fånga känslan och låt karaktärerna komma till liv

Du har handlingen klar för dig och vet vilka roller dina romangestalter ska spela. Men känner du dem? Här är metoden du ska använda!

Hitta ditt berättar­perspektiv – stor guide

Jag, hon eller han? Vilket berättarperspektiv passar just din historia?

Läs vidare

• Kerstin Perski om att berätta till musik
• Andrev Walden: »En självutlämnande skribent är uttömlig«
• David Norlin om längdskrivning
• Klaus Stein: »Min önskan är att den ska slå ett slag för demokratin«
• Stilskolan: Korsa karaktärernas viljor