I Skrivas sommarintervjuer, som vi portionerar ut på Tidningenskriva.se under de närmaste veckorna, pratar flera författare om hur de tacklar skrivandet under semesterperioden.
Martin Widmark säger: »I och med att jag inte ser skrivandet som ett jobb – jag har inga problem att jobba kvällar, helger, 60–70 timmar i veckan – tar jag ingen regelrätt semester.«
John Ajvide Lindqvist beskriver: »Jag går oftast ner på halvfart under sommaren och skriver bara på förmiddagar. Eller inte alls, om vi får besök och det ska åkas båt till någon ö. Jag skriver hellre på något litet än den roman jag för ögonblicket jobbar med, jag låter den ligga till sig. I sommar tänker jag skriva ett par noveller.
Men jag har embryon eller skelett till mina närmaste fem böcker färdiga och därmed ett ständigt sug att få saker klara så att jag kan sätta i gång med nästa pryl, och se vart den kan leda.«
De flesta av oss skriver emellertid inte 70 timmar i veckan, och har inte heller fem manusskelett i garderoben som väntar på att komma ut. För majoriteten handlar det om att komma över tröskeln.
Och då är semestern en bra tid, framför allt om du avser att skriva en roman.
Det är ingen tillfällighet att man pratar om ett »romanbygge«; att skriva en roman är ett riktigt stort projekt. Vartenda ord ska skrivas, varenda händelse funderas ut, och sen ska hela rasket ges en struktur.
Säkraste sättet att ta sig mot mål är att dela upp arbetet i bitar. Se också till att ha en längre samlad arbetsperiod i början när du ska få fart på boken, och i slutredigeringen när du ska greppa och finputsa hela materialet.
Vad ska du då börja med – planering eller själva skrivandet? Ja, få saker väcker så mycket debattlust hos författare som för- och nackdelar med synopsis. Många menar att en alltför uttänkt plan förstör magin i själva skrivandet och i värsta fall förvandlar karaktärerna till pappdockor som följer en på förhand uttänkt ritning och riktning.
Å andra sidan: många romaner har begravts för att författaren efter ett antal kapitel – »50-sidorskrisen« är omtalad – inser att idén inte håller eller att handlingen trillat i diket.
En god idé är därför att göra både och.
Skapa någon form av dokument där du lägger in alla idéer och tankar. Kanske ett för karaktärerna och ett annat där du lägger in händelser i ett tänkt kapitelflöde.
Men börja också skriv. Dels för att helt enkelt komma igång, dels för att testa kartan mot verkligheten. Med två, tre kapitel skrivna kan du avgöra om du är på rätt spår eller om du behöver göra större korrigeringar i handling eller stil. Finputsandet kan du med gott samvete spara till ett senare läge.
Ett gott tecken: att skrivandet i sig föder nya tankar och idéer som du antingen kan använda direkt eller föra in i ditt planeringsdokument.
Hur fördelningen mellan skrivande respektive synopsisarbete och research ser ut beror på genre – fackboks- och deckarförfattare planerar normalt mer än poeter – men också på rutin och personlighet.
Christoffer Carlsson säger: »Jag har tankar och anteckningar ett par kapitel framåt, och ibland måste jag vända om. Men det är underligt, även om det är jag som skapar någonting som inte finns, så är det som om idén och romanen börjar styra sig själv. Den talar nästan: ›Nej, dit vill jag inte, men hitåt.‹ Plötsligt bär den mig och pekar mot ett slut, som känns oundvikligt. Det är dit man vill varje gång. De första 50 sidorna kan ta fyra månader att skriva och de resterande 250 en månad.«
Och Johanna Mo, som arbetade som redaktör i många år innan hon satsade fullt ut på det egna författarskapet: »Jag har insett att jag inte kantänka ut en bok i förväg. Jag måste vara inne i berättelsen för att skriva den, då når jag den kreativa sidan av min hjärna. När jag skriver tänker jag helt andra saker, kommer på nya idéer, får syn på andra berättelser – som är bättre än de jag har tänkt ut i förväg.«
Kanske kan du vika några fasta timmar om dagen till skrivande nu under sommaren. En stund då du kan gå in helt i din egen värld och testa och hitta på, planera och inte minst: skriva.
Resten av tiden kan du nöja dig med en anteckningsbok i fickan, eller mobilanteckningar. Sommaren och semestern är en tid då hjärnan gärna går i andra banor än resten av året. Vi minns tidigare somrar och ser saker i ett nytt ljus, och vi funderar på vad vi vill göra annorlunda när vardagen drar igång igen. Vi träffar gamla vänner och nya människor, rör oss i andra miljöer än till vardags och lämnar mobilen hemma när vi går och badar.
Vi har förhoppningsvis tid att tänka tankar till slut eller bara låta tankarna vandra fritt, haka i varandra och dras iväg till okända platser.
Om din romanidé lockar dig tillräckligt mycket kommer ditt anteckningsdokument att fyllas på under sommaren, och en del av materialet att leta sig in i ditt synopsis och skrivandet.
Med resultatet att ditt romanprojekt kan stå på stadig grund när hösten och vardagen kommer.
Tre lästips:
- Hur hittar man idéerna – och hur vet man om de är bra? Förläggarna svarar och jag guidar.
- Protagonisten och protagonistens värld brukar vara det centrala i ett förstakapitel. Läs om vad du bör tänka på när du skriver de första sidorna.
- Begränsa dig, välj en miljö du är bekant med och håll dig till samma berättarperspektiv genom hela boken. Författaren och skrivläraren Mats Söderlund pekar ut den rakaste vägen till en första roman.
Bonus: Ett par av texterna här ovanför, och fler därtill, hittar du i Skrivas nedladdningsbara Kom igång-kompendium.
Och det nya 100-sidiga Skrivanumret som har kommit ut i veckan läser du här.