Lina Urtecho Karlsson har fått pris i Skrivas tävlingar flera gånger, men inte vunnit tidigare. I hennes vinnarbidrag möter vi en illa omtyckt bonuspappa – och en än sämre omtyckt hamster.
Läs Lina Urtecho Karlssons vinnande novellbidrag här!
Hur fick du idén?
– Ursprungsidén – om en hamster och en bonuspappa som delar namn – kom under en flödesskrivning. Jag får ofta bra stoff från flödesskrivningar, jag vågar släppa loss utan att tänka. Jag hade ett marsvin som barn, och har försökt fånga min uppväxt på 1990-talet med väggtelefon och CD-spelare. I berättelsen har hamstern fått spegla syskonrelationen, den ständiga kampen om rättvisa i hemmet.
Berättelsen tar en galen vändning mot slutet …
– Det var inte tanken från början, men jag gillar dubbelheten i att huvudkaraktären gräver ett hål i trädgården och hamstern ett hål i Görans bröst. Jag tycker om att använda mina noveller för att skriva absurdistiskt; för att spåra ur och ha kul. Jag skriver på ett längre råmanus, en uppväxtskildring, och den berättelsen är mer diskbänksrealistisk.
Berätta mer om den.
– Den handlar om övergången mellan barndom och ungdom, hur relationer, maktdynamik och roller omprövas. Huvudkaraktären, en ung tjej, är håglös och ensam och försöker navigera i eftersvallet av en traumatisk händelse. Just nu känns skrivprocessen kreativ och rolig.
Hur ser ditt skrivliv ut i övrigt?
– Jag är utbildad journalist och jobbade tidigare som kommunikatör inom civilsamhället. Med tiden längtade jag efter det mer kreativa skrivandet, som jag ägnade mig åt som barn. Jag läste en skrivutbildning och har senare utbildat mig till skrivpedagog. I dag jobbar jag som skrivpedagog och skriver på egna projekt vid sidan av.
Vad har utbildningarna gett ditt skrivande?
– Jag har blivit bättre på att utvärdera mina texter, och på att ge och att ta respons. Dessutom har jag fått flera skrivarvänner att dela text med.
Tävlingsbidraget är inte bara absurdistiskt, utan också roligt. Vilken ton söker du i skrivandet?
– I min uppväxtskildring är tonen dämpad, den speglar huvudkaraktärens inre tillstånd. Där försöker jag skriva röstdrivet. Mina noveller bygger på ett mer berättande språk.
Du har också vunnit SM i boxning. Finns det en koppling?
– Absolut. Båda handlar om att få utlopp för någonting – boxningen på ett fysiskt plan, skrivandet på ett själsligt. Jag har också tagit med mig en tjurskallighet från boxningen in i skrivandet.