Så skriver du noveller

Novellen – en övning för nybörjaren eller det litterära mästarprovet? Ja, det ­beror bara på författaren. Vi hjälper dig att ­vässa dina alster och förbereder dig inför ­sommarens stora novelltävling.

Många kända författare börjar sina karriärer med att skriva noveller. Kanske just för att de känns möjliga att avsluta, men ändå kan visa på författarens känsla för stil, språk, ton och förmåga till att skapa en medryckande berättelse. Med det sagt är novellskrivande på inga sätt enbart någon övning till att skriva en roman, utan en helt egen konstform. Trots novellens korthet kan man faktiskt skriva något som är minst lika intressant som en lång roman fast på en tiondel av utrymmet. Det handlar om att utnyttja begränsningen i formatet istället för att försöka stoppa in så mycket som möjligt i en och samma berättelse. Vissa författare skriver nästan bara noveller under hela sina yrkesliv, nobelpristagaren Alice Munro är ett lysande exempel, även om hon själv hävdar att det aldrig var ett medvetet val. I en intervju i The Atlantic förklarar hon det med att hon försökte skriva romaner som sedan blev noveller:

»Jag kommer fortfarande på romanidéer. Och påbörjar dem till och med. Men någonting händer med dem. De bryts upp. Då undersöker jag vad jag verkligen vill göra med materialet och det visar sig aldrig vara att göra en roman utav det.« 

Annons

I den här guiden försöker vi ta reda på vad som särskiljer novellen från annat berättande och ger dig ingångar till ditt eget novellskrivande. Vi börjar med ett förslag på arbetssätt.

Hitta idéen

Grunden i all form av skrivande handlar om att ha en idé om vad man vill berätta. En novellidé kan förstås uppstå på en miljon olika sätt – kanske har till exempel Munro undermedvetet hittat en metod för att skriva noveller ur sina uppbrutna romanidéer. Men det som är praktiskt med novellen som form till skillnad från romanen är att det är lättare att testa olika idéer utan att det behöver bli ett stort projekt. Sen kan novellerna såklart bli en samling över tid, men det är inte något man behöver tänka på i stunden.

Testa att sammanfatta idén som en fråga som du vill utforska, börja med »Vad skulle hända om …?«  Till exempel:

Vad skulle hända om jag satt bredvid Fredrik Reinfeldt på flyget? 

Vad skulle hända om jag vaknade upp utan mina armar?

Du kan också utgå ifrån en känsla, eller från ett ämne du vill belysa och sätta igång tankar kring:

Jag vill att läsaren ska uppleva hur det är att bli lämnad.

Jag vill väcka läsarens tankar om frivillig barnlöshet.

Om du vet vad du vill förmedla blir det enklare att sedan hitta situationer där detta kan gestaltas. Skillnaden mellan exemplen ovan är att de som utgår från en situation är mer konkreta vad gäller tid, rum och karaktär medan de som utgår från en känsla eller tema öppnar för något mer filosofiskt och svävande. Börjar du i det mer abstrakta behöver du också ta ner det på en konkret och avgränsad nivå. Vem ska du berätta om för att gestalta det? Var, när, hur?

TIPS: Det spelar ingen roll i vilken ände du börjar för att hitta din novellidé. Kanske blir den ändå annorlunda när du väl kommer igång. Lek!

TILLÅT DIG UTFORSKA

När du hittat din idé är det dags att utforska den. Det vill säga: skriva. Det fina med noveller är att de kan vara lite hur som helst, men alla berättelser har ändå en början, en mitt och ett slut.

Början – något händer (vad, vem, när?)

Mitten – händelsen fortsätter/förändras, tid går, fördjupning. (hur?)

Slut – nu har något förändrats (hur, varför?)

Det viktigaste är inte hur du går till väga, utan att du själv förstår varför du har byggt upp texten på ett visst sätt. En medryckande början och ett effektfullt slut brukar vara ett ideal som många författare strävar efter. Men det kan vara minst lika fint att läsa något som är mer som ett utsnitt av en tid i ett jämnt flödande tempo. Det hela beror på berättelsens inneboende rytm och logik.

TIPS: I en novell behövs inget synopsis för att komma igång. Utforska idén utan att i förväg tänka för mycket på intrig, dramaturgisk struktur och liknande.

GRIP TAG DIREKT

Början av en novell är mycket viktig. Den upprättar ett kontrakt med läsarna där de på kort tid får reda på i vilken situation och miljö de befinner sig, vilka som är huvudkaraktärerna och i vilket perspektiv och tempus historien kommer att berättas. I bästa fall får de också en uppfattning om författarens ton och stil. I noveller kastas läsaren ofta in i en pågående situation redan från början (det berättargrepp som på latin kallas »in medias res«). Det kan till exempel börja med en replik eller en beskrivning av en handling som pågår. Detta skapar en direkthet och gör att man snabbt dras in i berättelsen.

TIPS: Läs de tre första meningarna i en novell utan att fortsätta. Fundera över vad du kan utläsa av informationen när det gäller den följande berättelsen. Kolla sedan om du hade rätt!

FÖRDJUPA I MITTEN

I mitten kommer en fördjupning av situationen. Många lägger ner mycket arbete på att finslipa början och slutet, men det är ju faktiskt i mitten som själva idén ska utforskas och gestaltas. Det är här läsaren lär känna karaktärerna och deras problem, förstår konflikten som ska undersökas, temat som behandlas, den fascinerande tanken som du vill utveckla eller det som är bärande i just din novell. I mitten etableras helt enkelt berättelsens kärna och kropp.

TIPS: Kan du svara med en mening på vad novellen handlar om? Ditt svar kan till exempel formuleras med fokus på konflikten, karaktärernas öde, tanken, temat, eller stämningen. Oavsett hur du väljer att svara, se till att mitten återspeglar detta.

SLUTET ÄR EN ANNAN BÖRJAN

I slutet brukar en novell knyta ihop berättelsens trådar, lösa upp konflikten och få läsaren att landa i någon form av insikt. Målet är ofta att flytta läsaren till ett annat mentalt läge än när hen började läsa, kanske till och med föreställa sig en fortsättning. Slutet är avgörande för helhetsintrycket och ofta det som bestämmer om man kommer ihåg en novell eller inte. Precis som den sista tonen i ett musikstycke kan novellens sista rader lämna oss i en speciell stämning och ge en klangbotten i våra egna liv. Jobba därför så mycket du kan för att skapa en text som lever vidare i läsarens medvetande.

Det finns en idé om att novellen ska sluta med en oväntad knorr, eller twist. Många tror att det behöver vara något spektakulärt, men det kan lätt bli krystat. Om det inte faller sig naturligt för berättelsen så gör du bättre i att låta bli.

TIPS: Bestäm dig för vad du vill att läsaren ska känna när hen läst klart din novell. När du är klar, be någon att läsa den och be personen beskriva sin känsla. Var det den du strävade efter?

NOVELLER ÄR INTE KORTA ROMANER

En novell är kort till formatet. Det är inte en komprimerad roman. Att försöka skriva den på det sättet kommer troligen att göra både dig och dina läsare besvikna – du hinner helt enkelt inte utveckla intriger och karaktärer på samma sätt på ett tiotal sidor som på flera hundra. Det är därför som noveller med episka ambitioner och en mängd karaktärer sällan fungerar särskilt bra och riskerar att kännas halvfärdiga. Som novellförfattare behöver du vara både skarpare och mer effektiv i din gestaltning än en romanförfattare. Det handlar kort sagt om att bjuda in läsaren till din värld genom att fokusera på några få saker. Det kan räcka med en intressant scen, en spännande miljö, en karaktär som verkligen bottnar eller en fascinerande tanke som får fäste, men det måste in på det begränsade utrymme du förfogar över.

TIPS: Skala ner antalet karaktärer och berättelsetrådar. Se vad som händer om du håller dig till en och samma situation under hela novellen.

Olika sorters noveller

Den klassiska novellen – En tydlig berättelse (ofta tredje-person) med en oväntad knorr på slutet. Läs till exempel Hjalmar Söderbergs historiett Pälsen eller Guy de Maupassants Smycket.

Den relationsbaserade scenen – Använder sig av en dramatisk situation på en tydlig plats med en huvudkaraktär i förändring. Läs novellen Stiltje av Tove Jansson eller Katherine Mansfields klassiker Trädgårdsfesten.

Det stämningsskapande utsnittet – Vill fånga en situation som ett flöde i tiden och lämnar läsaren med en speciell känsla. Läs Anton Tjechovs Damen med hunden.

Den karaktärsdrivna – Lägger vikten vid att skildra karaktärerna och deras psykologiska inre. Läs novellen Grus av Alice Munro från Brinnande livet.

Den idébaserade eller konceptuella – Bygger gärna på en underlig premiss, situation eller ett tankeexperiment. Läs till exempel Jorge Luis Borges Biblioteket i Babel, eller Julio Cortázars Axolotl.

Den stilistiska – Använder sig av ett egensinnigt språk som blir en viktig del av berättelsen, läs till exempel Stina Stoors novell De runda ruinerna ur Bli som folk eller Bilresan av Naja Marie Aidt från samlingen Babian.

Det verklighetstrogna ögonblicket – Vill skildra den vardagsnära verkligheten som den är och allt som ligger under ytan utan krusiduller. Läs valfri novell ur Raymond Carvers Short Cuts eller Ninni Holmqvists Kostym.

Den dialogburna – Ibland kan man faktiskt skriva en novell med nästan bara dialog. En klassiker är Ernest Hemingways Berg som vita elefanter.

Den fantasifulla – Går in i en egen värld med egna lagar men har ändå ofta ett mänskligt drama i botten, läs Ray Bradburys All Summer in a Day.

Den magiskt realistiska – Utspelar sig i verkligheten, gärna i någon by på landet i en odefinierbar dåtid, men innehåller ett magiskt element som tas för normalt av karaktärerna. Läs Selma Lagerlöfs Bortbytingen eller Isabel Allendes Två ord.

Skräcknovellen – Kanske inte så konstigt att skrämmande berättelser lämpar sig så bra som noveller eftersom de har en förmåga att lämna rysningar långt efter att man läst dem. Läs Shirley Jacksons Lotteriet eller Pappersväggar av Johan Ajvide Lindqvist, för ett modernt svenskt exempel. Sen kan man ju inte undvika att nämna H.P. Lovecraft och Edgar Allan Poe som är skräcknovellens klassiska mästare.

ZOOMA IN

Förmågan att förmedla det specifika och precisa i en scen är en viktig del av novellkonsten. Vad finns där för detaljer som är unika och som kan vara bärande för historien och språkdräkten? En dialekt, ett visst objekt, referenser och tidsmarkörer?

Novellisten och succédebutanten Stina Stoor är ett exempel på en författare som bildat sig en egen språkvärld med miljöer och egensinniga ordkombinationer blandat med fantasifulla dimensioner i berättandet. I Skriva nr 6-2015 berättade hon om hur hon använder sina egna referenser från den västerbottniska miljön.

»Den där ›gammrostbilen‹ vi hade. Den hette ju så. Och de blå gardinerna, det var ›blågardinerna‹. Orden bär på mycket. De väcker känslor, minnen, bilder och smaker. Och berättelser. Ur det kom en hel del av det där språket jag skulle använda i min bok.«

Detaljerna och språkdräkten kan i novellen få en djupare betydelse för helheten än i ett längre berättande just på grund av det koncentrerade formatet. Vi går in och ut ur en situation, miljö och karaktärer utan att nödvändigtvis veta vad som hänt innan eller vad som kommer hända efter. Mer behöver därför berättas på färre ord.

TIPS: Tänk på vad som är unikt för just det du vill berätta. Går det att hitta i en miljö som du redan känner till, eller måste du göra research?

Novellens ursprung

Det verk som brukar nämnas som den första novellsamlingen är Giovanni Boccaccios Decamerone (1300-talet) där ett gäng ungdomar i det pesthärjade Florens samlas och berättar historier för varandra för att fly den bistra verkligheten runt dem. Ett annat, betydligt äldre verk med en liknande struktur är Tusen och en natt (800-talet) där den persiska kungen uppehålls med en ny saga varje kväll av drottningen Scheherazade för att hon ska slippa bli avrättad (som alla de tidigare fruarna blivit efter ett dygn). Gemensamt för dessa två verk är att de har en ramberättelse inom vilken flera historier berättas. Något som skiljer dem åt är att Tusen och en natt främst betraktas som sagor, medan historierna i Decamerone är betydligt mer lika de noveller som skrivs idag.

EXPERIMENTERA

En novell är en kort prosaberättelse. Att definiera den i någon mer exakt längd är vanskligt, för när går den egentligen över i en kort roman? Och spelar det egentligen någon roll? Kategoriseringar är inte författarens jobb, utan snarare bokhandelns, förlagens och kritikernas. Vad som däremot är ditt jobb är att skriva engagerande och uttrycksfulla texter. Novellformens längd gör den perfekt för att testa idéer som kanske inte skulle hålla för långläsning, men som kan vara nog så tankeväckande, humoristiska eller berörande. Det kan också vara ett sätt att utmana läsaren med ett nydanande språk som i en roman skulle bli alldeles för svårläst, men som i sitt korta format blir en stilistisk pärla. Läsarna kan ha större tålamod med det annorlunda just eftersom de vet att det kommer att ta slut om några sidor.

Ett fint exempel på ett sådant experiment är Alejandro Leiva Wengers novell Elixir ur den uppmärksammade samlingen Till vår ära (2001). I novellen skriver han på förortsslang, delvis felstavat och blandar stora och små bokstäver. Effekten blir att formen utgör en påtaglig del av berättelsen.

Cecilia Davidsson är en annan av de uppmärksammade novellisterna från den svenska novellboomen runt millennieskiftet, i en intervju i DN försvarar hon rätten att vara bångstyrig som novellförfattare.

»Det blir så tråkigt om allt är kristallklart och tydligt och man hela tiden känner sig bekräftad som läsare. Jag vill skriva någonting som man inte blir riktigt klok på. Annars blir jag uttråkad.«

En av poängerna med att skriva noveller är just att man har stor experimentell frihet och en möjlighet att vara lite svårtillgänglig.

ÖVNING: Testa att skriva en novell där du aldrig definierar personernas kön. Undvik ord som, han, hon, hennes, hans och könsbestämda namn och kroppsdelar.

Vad skiljer novellen från sagan?

Novellen som konstform är utvecklad direkt som skriven litteratur, medan sagan bygger på en muntlig tradition där skriftspråket kommit i efterhand. Sagor har till skillnad från noveller ofta ett förutsägbart format: de är generellt sett förlagda till en dåtid (det var en gång …), skrivna på ett enklare språk, har relativt endimensionella karaktärer och berättas från ett allvetande perspektiv. De använder också gärna en berättarstruktur där en hjälte ska lösa en konflikt mellan ont och gott (rädda prinsessan och döda draken). Novellen har oftare:

både en inre och en yttre berättelse

karaktärer med djup

ett friare förhållningssätt till berättarperspektiv, struktur och tempus

ett mer avancerat språk

BEGRÄNSA DIG

Begränsningar kanske låter som ett trist och negativt laddat ord, men är ofta en författares bästa vän. Att hålla sig till en viss längd, form eller tema kan vara otroligt befriande och stimulera din kreativitet. Testa att släppa loss fantasin genom att skriva i en för dig obekant genre. Kanske upptäcker du att du har en skräckförfattare inom dig som bara väntat på att få komma fram.

En novell kan också skrivas med begränsningen att bara innehålla dialog, monolog, en enda scen, eller ett ovanligt perspektiv som »vi« eller »du«. Genom att sätta upp sådana här ramar kan du också öva upp din precision som författare inom en specifik berättarteknik.

ÖVNING: Testa att skriva en så kort berättelse som möjligt. Går den att få meningsfull?

LÄS, LÄS, LÄS!

Många skriver noveller, men hos förlagen toppar de sällan försäljningslistorna. Vilket väcker frågan: är det fler som skriver än som läser dem? Som författare är det bästa sättet att bekanta sig med formen ordentligt att studera hur andra gör. Eller som Stepen King uttryckt det: »Om du inte har tid att läsa, har du inte tid (eller verktyg) för att skriva. Så enkelt är det«.

Undersök de bästa novellisternas sätt att bygga upp stämning, situationer, språk, spänning, rytm och hur de använder sig av olika berättartekniker. Är de sparsmakade eller har de långa detaljrika meningsbyggnader? Vilka världar rör de sig i? Vilken genre? Vilka sorters karaktärer återkommer de till? Var inte rädd för att testa dig fram och härma dina mästare för att utöka din egen verktygslåda.

TIPS: Välj ut en novellförfattare som du är intresserad av och läs. Försök sedan skriva en novell i samma anda.

Använd dig av novelltävlingar

Ett av de bästa sätten att få noveller klara är att använda sig av novelltävlingar. Du får ofta en längd och ett tema att hålla dig till, men framförallt en deadline när du måste vara klar. Dessutom får du ju möjligheten att bli publicerad och nå ut till en publik. Ofta tävlar du med stor konkurrens, men här är tio tips som ökar dina chanser att gå vidare från grovsorteringen:

Håll dig till det efterfrågade formatet
Att skicka bidrag som är längre än maxantalet tecken eller återanvända gamla texter som inte passar in på temat är oproffsigt och gör ingen jury glad.

Vässa inledningen
Urvalsprocessen går snabbt. Första intrycket hänger med och färgar juryns läsning, så det gäller att fånga dem direkt på de första meningarna.

Se till att veta vad du vill berätta
Om du inte vet vad din novell handlar om, varför skulle någon annan göra det? En jury består av vana läsare som genomskådar vaghet.

Använd dig av en tydlig scen eller idé
En konkret scen förankrad på en plats gör det lättare för juryn att bedöma och komma ihåg novellen. Undvik därför monologer och tankar som inte etableras i ett rumsligt sammanhang.

Skapa människor av kött och blod
Försök att befolka dina berättelser med levande människor som man kan känna med och som har ett eget språk och uttryck.

En touch av humor kan räcka långt
Bara för att det finns humor, behöver det inte betyda att berättelsen saknar allvar eller tyngd. I novelltävlingar är de flesta bidragen allvarliga, så här finns chans att sticka ut.

Behåll läsaren hela vägen
Oavsett vilken genre du skriver i behöver du i en novelltävling hålla läsaren engagerad till slutet. Tricket är att inte avslöja mer än lite i taget och låta undertexten aktivera läsaren istället för att berätta allt rakt upp och ner.

Slutet ska lämna kvar något hos läsaren
I slutet märker man ofta om berättelsen handlar om något på djupet, så finslipa de sista meningarna så att de stämmer överens med helheten och sätter rätt ton.

Ett grammatiskt korrekt språk hjälper
Be någon dubbelkolla din novell innan du skickar in den. En text som genomgående har dålig meningsbyggnad och är svår att begripa sållas bort rätt snabbt.

Kom ihåg att juryn består av människor
En jury har mycket att läsa på kort tid och även om de är vana läsare så kan du inte förvänta dig mer än en snabb läsning i första skedet. Vill du gå vidare så ska du göra det lätt för dem att gilla det du skriver.

Vill du fördjupa dig ytterligare i detta ämne kan vi rekommendera vår kurs Skriv noveller – kort och bra.