Den som har varit i Skybaren på Malmö Live vet att man på klara dagar ser ända till Skanör. Den här kvällen är det mörkt men inte mindre vackert för det. Det är första gången min mamma är här, och hon fascineras av utsikten.

Sveriges tredje största stad ser både stor och liten ut från ovan. Mamma ser neonljus och byggnadsställningar i Västra Hamnen, Turning Torsos vridna höghusgestalt och så, längre bort i väster, ett fraktfartyg på väg ut i Öresund.

Eller, jag tror i alla fall att fraktfartyget fortfarande syns. Men det kan bara mamma veta. Hon står ensam kvar i baren med de två glasen cava jag nyss köpte. Själv sitter jag på huk inne på toaletten och ringer min redaktör. En slinga med fågelkvitter spelas om och om igen ur en liten högtalare på toaletten. Det är mindre än ett dygn tills min andra roman ska gå till tryck och jag har precis fått ett mejl med gula markeringar på nästan varje sida. Dessutom, i rött: »Kolla speciellt i slutet av kommentarerna, vi har 2 stora problem att lösa.«