– När du debuterar, det är då helvetet börjar!, säger Aino Trosell och skrattar rått och hjärtligt där hon sitter, framåtlutad över tågsätets lilla brickbord.
Klockan är strax efter sex på morgonen, utanför tågfönstret är en grådisig gryning i annalkande. Hon sneglar på de övriga resenärerna som slutit ögonen för att förlänga sin avbrutna nattsömn och sänker rösten.
– Det finns två typer: de som vill vara författare och de som vill berätta historier. Och det är inte sällan två helt skilda kategorier.
Hon skruvar fast locket på sin termos. Den är chokladbrun, i plast. Lite repig. Aino köpte den när hon jobbade som svetsare på Arendalsvarvet i Göteborg på 1970-talet. Hon har tappat den i golvet otaliga gånger men termosen verkar hålla för allt, är nästan fyrtio år gammal.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
