För 120 år sedan tilldelades Sully Prudhomme det första Nobelpriset för sin om »hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning«. Liksom många av sina efterföljare än han fullständigt oläst i dag. Varför drabbas nästan alla författare av det ödet?
– Tiden är hård men rättvis. Många gånger handlar det om författarskap som knutit an till frågor eller rädslor som dominerat vid en viss tidpunkt. Sedan vrider sig världen ett varv och då kan en författare snabbt bli irrelevant eller till och med obegriplig.
– Omsättningshastigheten inom hela den kulturella sfären har också ökat de senaste decennierna. Storsäljande författare kan marginaliseras långt innan de slutar skriva och hela genrer försvinna. »Livspusseldeckaren« tror jag är stendöd om 10–20 år.
