Alla som någon gång har jobbat i en butik vet att skillnaden mellan försäljningsframgång och fiasko kan kokas ner till tre grundläggande faktorer: läget, läget och läget. Den plats där vi lever formar varje aspekt av oss som människor, allt från vad vi arbetar med till vem vi väljer att gifta oss med. Samtidigt: när det kommer till att skriva – oavsett om det är skönlitteratur, sakprosa eller fackböcker – tillmäts platsen ofta alldeles för liten betydelse.
Detta gäller särskilt nybörjare, som tenderar att behandla platsen som om den vore en del av bakgrunden. Författaren anger visserligen platsen, men snarast som en obligatorisk omständighet. Det verkar inte vara någonting man vill lägga ner möda på jämfört med intrigen, karaktärsbygget eller dialogen. Det är ett misstag. En författare som inte arbetar med platsen, miljön och de fysiska omständigheterna, försummar faktiskt ett av de allra mest kraftfulla litterära verktygen.
Hur det kommer sig att så många författare underskattar de möjligheter som miljön ger, är en gåta. För det har skrivits framgångsrika berättelser utan egentlig handling eller dialog, ja till och med utan karaktärer – som Ray Bradburys klassiska novell Vårregn skall komma – men alla historier måste äga rum någonstans.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.