vänner, jag steg in
i en generation döda höstlöv
är två diktrader som kommer till mig varje november.
Jag vet när jag läste dem första gången: i en tunn poesiantologi utgiven av Brombergs förlag. Jag var 16 år och boken står fortfarande kvar i min bokhylla, jag har skrivit mitt namn och hemtelefonnummer på titelsidan, en fantastisk liten tidsmarkör. Bruno K Öijers dikt Lät dom ligga kommer först på sidan 76 men är den jag minns tydligast.
I vårt kommande nummer har vi frågat förläggarna vilka manus de hoppas få nästa år, vilka böcker de drömmer om att arbeta med och vilka tendenser de tror att vi kommer se inom litteraturen 2025. Helena Ljungström, förläggare på Albert Bonniers förlag, spår: »Poesi för 19-åringar och 90-åringar, världens smalaste och bredaste genre på samma gång. Poesin är vital och livaktig och kommer att ta ännu mer plats 2025.«
I ledaren i samma nummer skriver Tobias och jag att författarna kanske inte har förmågan att lappa ihop världen, men väl att skriva ihop den. Litteraturen kan trösta oss, eller få oss att begripa allvaret.
I dag är det två dagar efter det amerikanska valet och jag är trött. Världen tar ut sin rätt, konflikterna och katastroferna, liksom det allomfattande mörkret och det fint silade regnet, nästan en dimma, som kryper under kläderna och huden.
Det är svårt att överblicka konsekvenserna av det ledarskap som nu ska prägla världen i fyra år. Kan poesin lappa ihop världen? På sidan 34 i min gamla antologi hittar jag en dikt av Claes Andersson:
Se upp för honom som säger sig föra
de mångas talan
Han kanske gör det.
Se upp för honom som säger sig tala
bara å sina egna vägnar.
Han kanske gör det.
Se upp för honom som bara nickar
instämmande.
I morgon kan nickningen gälla dig.
Se upp för dem som bara vill leva
sitt liv i fred.
De skyr inga medel.
Man blir lätt förbannad och får tunnelseende, men det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt. I onsdags kom jag hem efter jobbet och fann två nioåringar, min egen och hans klasskompis, i likadana tröjor vid smörgåsgrillen, benskydden redan påkrånglade, i färd med att själva laga mellanmål före träningen. Brödsmulor överallt och smör på golvet och alldeles för fnissigt. Medan de hyvlade hushållsost hörde jag dem prata om valet. Jag såg min sons ansikte möbleras om när hans kompis sa, med munnen full av macka: »Jag tycker det är skitbra att Donald Trump blir president nu. Han vill ju inte kriga, nu blir det fred i världen.«
Jag anade att det var så de tyckte hemma hos kompisen. Vad säger man då?
Gunnar nickade långsamt men sneglade åt mitt håll, han visste ju vad jag tyckte.
Så vad säger man?
På sidan 12 i antologin: den amerikanske poeten och läraren Taylor Mali skriver om sin elev Lilly Wilson (i översättning av Bob Hansson):
Jag skriver dikten som ska förändra världen
medan Lilly skriver en uppsats om hur homosexuella
inte bör få adoptera barn.
Jag skriver en dikt som ska förändra världen
och det är Lilly Wilson i dörren.
Hon har problem med att hitta några källor,
åtminstone sådana som stödjer henne.
»Dom argumenterar alla för
det jag trodde jag var emot.«
Och det tog fyra års college,
tre års lärarhögskola,
och varje liten lärarerfarenhet jag någonsin haft
bara för att kunna säga, jaha, vad ska du göra nu, Lilly?
»tror inte jag verkligen säger det här
men jag tror att jag vill … byta sida«
Och jag vill säga åt henne att inte bara tro det
men gilla det
Och att ändra sin tanke är det bästa sättet
att bevisa att du ännu har någon.
Eller till och med att tankarna är som en fallskärm:
spelar ingen roll hur du packar den
så länge den slår ut i rätt tid.
Herregud Lilly, skulle vilja säga
att du får mig att känna mig som en lärare
och vem kan begära mer än det?
Skulle vilja säga allt det här men klarar bara,
Lilly, jag är, typ, så imponerad.
Så till sist lärde jag någon någonting,
nämligen hur man ändrar sin tanke.
Och lärde mig på köpet att om jag någonsin förändrar världen,
kommer det bli med en åttondeklassare åt gången.
I nästa nummer av Skriva möter vi också morgondagens författare. Kanske. Åtminstone möter vi unga människor som skriver, vi får veta hur de tänker och resonerar, får förstå att unga på ett vis skriver mer och rikare nu än någonsin, fast kanske inte likadant som förr. De hittar ord och inspiration på helt nya platser. En tanke som väcks är att vi kanske måste omvärdera vad som är skriven text, vad som är poesi. Kan en caption också vara en dikt?
Dagen efter valet i USA delar författaren Malin Stehn ett Instagraminlägg där amerikanska Donna Lancs skriver:
HOLD STEADY NOW
Do not let their fears become yours.
Do not let their hatred activate your own.
Do not let them shape who you become.
Dimming your light to join them in the darkness.
Hold steady now.
Kan orden lappa ihop världen? Kan vi alla göra det?
Det är åtminstone en vacker tanke att klamra sig fast vid i november.
Veckans …
… värvning
I januari förstärks Skrivaredaktionen med journaliststudenten Nora Holand, som ska göra praktik hos oss hela vårterminen. Vi hoppas på nya idéer och perspektiv och en anledning att strama upp våra personliga uppenbarelser, som sunkat ihop en smula under lämningen av senaste numret.
… läsning
Bruno K Öijers Dimman av allt, som jag fastnade i när jag letade efter den där gamla antologin. En bok jag förknippar tätt med mitt eget vuxenblivande (jag var 17 år när den gavs ut).
… framtidsplaner
På måndag sätter Tobias och jag oss i ett långmöte där vi inte bara ska planera nästa nummer utan också lyfta blicken inför hela 2025. Vilka event vill vi göra, eller delta i? Vilka ämnen vill vi dyka djupt i? Vilken sorts människor vill vi berätta om i Skriva? Hur ska vi få in mer bild? Finns det några platser i Sverige vi borde åka till? Har ni några tankar: skicka över dem i helgen, så tar vi dem med oss.
… helgnöje
Ska med två vänner till Göteborgs Litteraturfestival på lördag. Ser mycket fram emot att höra Cecilia Hansson prata Kafka, och lyssna till nyskriven dikt av Lina Ekdahl, som vi intervjuade tidigare i år. (Och är lite ledsen att missa Johannes Anyuru om fadersfigurer på fredagen).
… nominering
Carl-Johan Vallgren berättade i Skriva om hur skrivandet av Din tid kommer hjälpte honom genom livets svåraste kris. Nu har boken nominerats till årets bästa kriminalroman av Svenska Deckarakademin. 1 december avslöjas vem som vinner.
