Johanna Wiman: »Det finns teorier om att man skriver som bäst när man mår som sämst«

I veckan fick vi en fråga från en läsare om vilka av våra egna texter vi chefredaktörer är mest nöjda med, och varför. Hon föreslog att jag skulle skriva om ämnet i ett fredagsbrev. Sagt och gjort. Eftersom Tobias befinner sig i Ängelholm på en ledighet jag redan stört en gång för mycket, svarar jag även å hans vägnar.

Om vi börjar med Tobias, återkommer han ofta till sitt stora porträtt på Lydia Sandgren. Jag vet att han tycker att mycket blev bra: Nicke Johanssons stämningsfulla bilder, det faktum att vi intervjuade Sandgren en tid efter att den värsta Samlade verk-uppståndelsen hade lagt sig, vilket gav en behaglig distans till hajpen men också en möjlighet att prata om efterspelet och den kritik boken fick, samt det faktum att det fanns gott om tid att valla runt Sandgren i bokens göteborgska miljöer vilket gav förutsättningar för en text med liv och tempo.

Men framförallt tror jag att Tobias tyckte att Sandgren och han nådde fram till så kallat gott snack. Många gånger när man intervjuar svarar författaren pliktskyldigt (stundtals rent inövat) på de ställda frågorna och man når aldrig längre än så. Men ibland uppstår något som mer liknar ett samtal, där både författare och journalist får ut något av diskussionen och där den intervjuade känner att hen får besvara nya frågor och formulera nya tankar.

Mitt favoritstycke ur texten:

»Och så landar vi alltså på ›Tajjan‹ och tar in Stekta kinesiska räkor à la Sichuan, min klara favoriträtt på det sena 1980-talet. De små skaldjuren kravlar sig nu med möda upp på en tvåa på Lydias och min femgradiga betygsskala. Men det är inte kocken som tröttnat – rätten smakar exakt som förr. Det är konkurrensen som blivit bättre.«

 

Min egen favorittext? Ett porträtt jag skrev under försommaren 2017. Det var en vår när jag gick runt och kände mig vemodig. Under sensommaren och hösten skulle jag först få två tidiga missfall, därefter bli gravid med min dotter. Det visste jag förstås inte då, under försommaren. Ändå gick jag runt och kände mig låg och rastlös.

Det finns teorier om att man skriver som bäst när man mår som sämst. Riktigt så enkelt tror jag inte att det är, men jag tror att det finns tillfällen när man känner sig skör eller känslosam, och jag inbillar mig att man i sådana stunder kan vara mer öppen för intryck. Att saker syns på ett annat sätt, att små detaljer får en laddning, att stämningar kryper under huden på en. En märklig blick. En humla som dråsar slött mot ett fönster. En vind som kommer från havet.

Eller så är det bara skitsnack. Att skriva handlar om att göra jobbet: Ta fram pennan, öppna ögonen, hålla käft och anteckna ordentligt.

Hur som helst är jag fortfarande nöjd med det där porträttet. Jag tycker att ingressen är vass, att inledningen väcker nyfikenhet och att jag lyckas helt okej med att fånga både en människa och ett författarskap. Så här beskrev jag personen jag hälsade på hos:

»Han är klädd i en stor stickad tröja, svart och nopprig, och vävda grå byxor som böljar kring smalbenen på honom. Lång som en stolpe och yvig i gesterna när han stegar upp mot huset för att hugga med sig en termos kaffe till gäststugan, där han vill göra intervjun.
Fast först får vi titta in i hans röda skrivarstuga. Där är skrivbordet placerat vid fönstret och det luktar bokdamm och cigarettrök. När han skriver röker han för fullt men nu, framme i gäststugan, placerar han istället en liten elektronisk cigarett intill sin kaffekopp. Med vaping har han kunnat minska rökningen rejält. Fast han har som en klåda i armarna, överkroppen är i ständig rörelse.
– Café, por favor!
Han tömmer upp i kopparna, aktiverar e-cigarettens förbrännare och placerar armbågarna på bordsskivan.«

Ni som inte redan gissat vem det handlar om hittar porträttet här.

 

Veckans …

… läsning

Svensk Bokhandels tjocka »Höstens Böcker«-katalog.

… lyssning

Ekots partiledarintervjuer från Almedalen.

… korrektur

Skrivhandboken »Skriv din bok« som vi ger ut i augusti.

… havsbad

Två, hittills. Ett klockan åtta på morgonen, ett klockan åtta på kvällen, båda i onsdags.

… påminnelse

Drygt sex veckor kvar att delta i Skrivas och Novellfests tävling, där utmaningen är att skriva en novell på temat »Jubileum«. Fem vinnare får framföra sina noveller från scen under Novellfest i Lund. De får även en hotellnatt och resa till Novellfest den 12 oktober 2024. Förstapristagaren belönas dessutom med 5 000 kronor och presenteras med novell och intervju i Skriva.

Trevlig helg!
Johanna Wiman

Publicerad 28 juni 2024.
Johanna Wiman, Tidningen Skriva
Annons