Handen upp om du tillhör dem som helst vill bläddra förbi långa miljöbeskrivningar, oavsett hur fantastiska de är. Problemen i dessa fall är att miljöerna inte känns som en del av handlingen utan mer som utfyllnad. Låt därför alltid miljöerna spela en roll i berättelsen. Låt dem fungera som en kuliss, sätta stämningen, plats och rum samt säga något om karaktärerna. Förutom att göra en scen mer levande förmedlar miljöer i feelgoodromaner ofta en må bra-känsla. De får läsaren att drömma sig bort och ibland kanske hen till och med börjar leta efter platserna via någon söktjänst på internet för att se hur det ser ut eller för att undersöka möjligheten att åka dit. Då har man som författare gjort ett bra jobb.
Spår av dramatik och dolda historier
Feelgoodromaner utspelar sig ofta på härliga platser, ibland också dramatiska. Cornwall, som förekommer i många böcker, bjuder exempelvis både på pittoreska fiskebyar och dramatiska klippor som stupar ner i havet. En plats kan också bära spår av historier eller familjehemligheter och på så vis få flera intressanta lager. Detaljer i miljön blir då bitar av ett pussel som till slut kommer att ge svar på bokens gåta. Kate Morton och Hannah Richell är författare som är suveräna på att väva samman miljöer med historier.
