Elin Sennerö-Kaunitz, Förläggare, Norstedts
– På ett stort förlag som Norstedts har vi en hel apparat kring debutantutgivningen. Vi har manusgrupper, får rapporter från scouter och tar emot påstötningar från agenter. Och våra inkorgar flödar över av författarnas manus och bokförslag. Och så har ju vi förläggare egna kanaler och kontakter.
– Min första debutroman på Norstedts var Johanna Hedmans Trion. Den hade nått vår manusgrupp, och en av våra redaktörer tipsade mig. Andra gånger sker arbetet mer långsiktigt, som med den senaste romandebutanten jag jobbat med: Thella Johnson och hennes Fred. Thella och jag har haft kontakt sedan jag var på Atlantis för fem år sedan, och jag har fått följa hur manuset växt fram.
– För en sakprosaförläggare handlar det främst om att själv hitta intressanta skribenter och ämnen. Att läsa och lyssna på mycket, och befinna sig i sammanhang där relevanta frågor diskuteras. Termen debutant kan för övrigt kännas lite missvisande. Ta Hans-Gunnar Axberger och Nina van den Brink, de hade ju skrivit offentligt länge innan de gjorde det i bokform.
