1. Starten
»När jag börjar med en bok vet jag väldigt, väldigt lite. Ofta dyker en titel eller en bild upp i huvudet på mig. Vad gäller deckarna handlar det nästan alltid om mitt första möte med offret. Med min debutbok Isprinsessan kom just den titeln till mig, och samtidigt såg jag en bild: en kvinna som låg i ett badkar där vattnet hade frusit på ytan, och där bålen och knäna stack upp. När jag fick syn på henne visste jag inte vem hon var, eller varför hon låg där. Så jag fick börja med att fundera över det, och sedan vem mördaren och vad motivet var.«
2. Första utkastet
»När jag vet ungefär så mycket – och det är ganska lite information – sätter jag mig och skriver. I deckarna börjar det i regel med att någon hittar liket, det är logiskt att ta avstamp där. Jag har ofta utgått ifrån offret, det är offret som är kärnan, inte mördaren. Så en viktig sak är att jag behöver lära känna offret, och sedan söka mig utåt. Jag följer i regel polisutredningen steg för steg. Ett sådant utkast brukar landa på 50–70 sidor och tar lika lång tid att skriva som resten av boken, för det är där jag sätter karaktärsgalleriet och själva spelplanen.«
- Mer:
- Tips och övningar
