dvizheniye eto razdeleniye, rörelsen är en separation
rörelsen är tyst men förutbestämd
rörelsen är full av dokument och underskrifter
marken som nu har gått sönder,
ett spräckt blodkärl på världskartan
det röda teglet upplöst till pulver
från öst till väst, en ilning över jordens rygg
sigarety och importerade jeans
sommaren luktade bränt bildäck
de spottade i Neva, ville bli en del av kanalen
allt går att tillaga förutom skriket
netu otsa, det finns ingen pappa
kroppen rymmer två språk, två personer
urkärnan och tillkomsten
v serdtse net svobodnykh mest, hjärtat rymmer inget mer
det röda teglet och den gröna norden
på ett språk kan man älska
på ett sätt kan man
se det som en flykt, på ett annat … som en utandning
en upplösning, en förlösning, en hopplös vandring
med händer som börjat jämra sig
my teryayem ikh svoimi rukami, vi förlorar dem med våra händer
Kyrkan på blodet, Spas na krovi
sältan i soppan, barn av blod och brödkant
de sydde ihop sina historier
och lade sig längs kusten
där de fortfarande kunde känna lukten
av det röda teglet
och rörelsen och innanmätet, allting har ett innanmäte
som slutligen rinner ut och bildar en rörelse
Juryns motivering
»En dikt som rymmer både en språklig och kulturell dualitet. Blodet rinner mellan raderna och sätter dikten i rörelse.«
