Varför skriva en serie om författarnas yrkesproblem? Kanske för att misslyckanden ofta är mer intressanta än framgångar. Det är mer fängslande att studera folk som ställde till det för sig än folk som gjorde allt rätt, och i den här serien får ni därför ta del av en hel del varnande exempel.
I förra numret av Skriva valde jag att skriva om författares grundläggande ensamhet, vilket folk i min omgivning protesterade mot.
– Författare är väl inte så ensamma? sa en vän. Förr satt de kanske instängda på sin kammare och skrev, men numera syns de ju ofta ute, på fester och galapremiärer.
– Och även när de jobbar är det inte säkert att de sitter helt ensamma, sa en annan. Fler och fler verkar ju skriva ihop med någon kollega, eller sitta med sin dator på kaféer.
- Mer:
- Reportage
- Författarliv
