Foto: Emil Malmborg

Petra Holst: »Jag insåg att det var vad jag alltid velat göra«

»En insikt jag fick när jag gick på ­Författarskolan är att skrivande inte bara bygger på talang, utan också är ett hantverk. Även om man har talang och skriver på känsla är det nyttigt att sätta ord på vad man gör och tillgodogöra sig olika tekniker.

Det speciella med Författarskolan är att alla har sitt eget romanprojekt. Det gjorde att alla i min klass tog sitt skrivande på större allvar. Att under ett helt år få umgås med en massa människor som alla hade sin egen idé, sin egen roman i huvudet, var inspirerande. Jag hade egentligen inte skrivit sedan jag var i tjugoårsåldern och nu fick jag lära känna en massa människor som brann för skrivandet, precis som jag. Några av oss som gick Författarskolan träffas fortfarande och jag har haft både glädje och nytta av det kontaktnät jag byggde där.

Petra Holst

Född: 1969

Skrivarutbildning: Författarskolan vid Lunds universitet 2009 (har läst ett av de två åren som utbildningen omfattar, eftersom hon redan efter ett år fick sitt manus antaget).

Utgivning: Bländad (2016), Så länge jag minns (2012), Jag brukade drömma om dig (2010).

Lästips! För många författare var det där det började på allvar. Ett helt år med bara läsande och skrivande. Vi besökte Sveriges mest prestigefyllda författarskola.

Vi fick öva oss att ge och ta kritik, vi satt mycket i responsgrupper och diskuterade varandras texter och jag lärde mig att en text sällan är färdig, när man först tror det. Jag kan läsa en text och känna att nu, nu är den klar, men dagen därpå finns det nästan alltid saker att förbättra. Efter det kanske jag skriver om texten tio, femton, tjugo gånger och för varje vända blir den bättre. Den erfarenheten är värd mycket. Särskilt om man blir antagen på ett förlag, för då måste man vara beredd på att texten förändras ordentligt.

Jag tror också att en skrivarkurs är lite karaktärsdanande. Författarskolan läser man på heltid och det är bra att känna på vad det faktiskt innebär att skriva så fokuserat. Jag för min del insåg att det var vad jag alltid velat göra och tyckte att ensamheten och skrivtiden var lyxig. Men alla är nog inte riktigt lämpade för att vara författare, för det är ett oerhört ensamt jobb. Det kan man nog inse på en sån utbildning: oj, är det så här det är? Bara sitta ensam vid datorn? Vissa vill kanske helst bara ha boken skriven men jag insåg att det var själva skrivprocessen som var njutningen. Inte resultatet.«

Annons

Rekommenderas för dig