Flora Wiström: »Jag blev trött på ett kusligt sätt«

»Ibland drabbas jag av en total matthet som gör att det låser sig helt. Inte i alla projekt, men i vissa. När jag skrev på Här ruvar havet hade jag ett manusutkast som en förläggare tyckte att det fanns två konkurrerande huvudlinjer i.

›Du behöver renodla det mer‹, sa förläggaren.

Så jag började bryta loss delar för att lyfta fram den ena linjen mer än den andra. Processen blev mödosam, det var som om en emotionell utmattning kom över mig, jag somnade vid skrivbordet ibland. Jag blev faktiskt trött på ett nästan kusligt sätt.