En väg av hjulspår leder ut över den frusna Vindel­älven. Maria Broberg kör ut sin silverfärgade Ford Focus på isen, följer till en början spåren men viker snart av. Stannar och slår av tändningen, kliver ur. Isen är 35 centimeter tjock och stum under våra fötter. På andra sidan Vindelälven tar en utlöpare från älven sin början.

I Marias debutroman Bakvatten, som kommer ut i mars, är en av de mest betydelsefulla platserna den fiktiva Måckavan. Inspirationen kommer från just denna grunda älvfåra med bakström: »Däri bakvattnet som fortfarande var högt av vårfloden stod ur­­stenarna med fötterna i blöt. Runt om dem rann vattnet, rostbrunt och stilla och hemlighetsfullt, och där myllrade det av nykläckta mygglarver och ljusfläckar och liv.« Det är Måckavan som får det att ila av glädje i huvud­personen Håkan. Och det är i avan som hans bror Nilas mister sitt liv.

Nu pekar Maria ut den, så gott det nu går att peka i tumvantar. Vi kisar över älven, ingen människa syns till vare sig där eller på den andra stranden. Här, i Sorsele kommun, bor 0,3 invånare per kvadratkilometer. Ändå är det den plats på jorden där Maria känt sig minst ensam.