»Jag måste känna att det svänger«

Först kommer berättelsen. Sedan språket. Och däremellan tusentals tröga timmar framför datorn. Skriva träffade Sara Kadefors och pratade om vikten av flyt, varför hon inte använder metaforer, och det märkliga i att det faktiskt blir en bok till slut.

Tåget mellan Göteborg och Stockholm. Sömniga villaförorter, granskog och ensliga parkeringsplatser invid banvallen. Sara Kadefors-land hela vägen och i mitt knä hennes senaste roman i form av ett utskrivet pdf-korrektur från förlaget. När jag kommer upp ur tunnelbanan på ett soligt Södermalm har resan gått i ett nafs. För så funkar hennes böcker. Diskbänksrealismen blir till psykologisk thriller och efteråt känns det som om någon varit och rafsat omkring bland ens egna högst privata livslögner.

– Kände du att du ville fortsätta läsa?, fiskar hon när jag hittat fram till hennes skrivarlya som ligger inrymt i en sjuttonhundratalsbyggnad några stenkast från Medborgarplatsen.

– Fanns det en framåtrörelse i boken? Herregud vad bra. Man kan aldrig veta.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #6 2012 (20 augusti 2012) och är skriven av .