Bild: Elnur/Shutterstock

7 sätt att bli okej med nej

Nej. Detta elaka lilla ord som kan få även den mest entusiastiske och kompetente skribenten att tappa tron på sig själv. Vi visar hur du ger självtvivlet på moppo och börjar se motgångarna för vad de är – en helt naturlig del av framgången.

Oavsett om du vill se din första roman i tryck, pitchar artikelidéer till tidningar eller sitter inne på en opublicerad diktsamling, hänger det på någon annans medgivande att få den publicerad. Om du inte vill extraknäcka som din egen förläggare eller tidningsmakare, vill säga.

Det kan därmed innebära en hel del väntan på det eftertraktade mailet med förslag på samarbete. Avslutas din otåliga väntan däremot med en refusering riskerar självförtroendet att få sig en rejäl törn.

Det kan låta helt naturligt, men det måste faktiskt inte vara så. Tittar vi närmare på tankekedjan bakom den jobbiga känslan så finns där ofta ett inbillat likhetstecken mellan att idén eller texten var otillräcklig och att du som person är otillräcklig. Det är en oerhört deppig tanke som lyckligtvis inte är sann, men som ändå kan göra stor skada. Hur du förhåller dig till negativa besked och motgångar påverkar nämligen både hur du mår och hur det går.

Carol Dweck är psykologiprofessor vid Stanford University och forskar på vad som skapar framgång och välbefinnande hos människor. Hennes forskning visar att det finns stora nackdelar med att identifiera sig med sina resultat och se framgångar eller misslyckanden som en spegling av sitt personvärde. Med den inställningen innebär det att du sätter hela din självbild på spel varje gång du provar något nytt, och att du upplever varje motgång som ett personligt nederlag.

Hon förespråkar istället ett synsätt där du drar en tydlig gräns mellan vem du är och vad du gör. När du får nej från redaktören är det alltså inte du som bedöms utan din text. Distans mellan dig som person och texterna du producerar gör det tydligare att när en text får nobben betyder det inte att du är dålig – det betyder bara att du behöver göra vissa ändringar i texten, eller prova igen.

En inställning som säkerligen kommer att gynna både din skrivarkarriär och inte minst ditt välbefinnande.

Annons

 

1. Nej leder till ja!

Kom ihåg att du inte är ensam om att få nej och att du faktiskt kan prova hur många gånger som helst tills du får ja. Har du tänkt på att det alltid är på sista försöket man lyckas?

Tim Ferriss, som bland annat skrivit megahitten Fyratimmarsveckan, blev nobbad av 25 förlag innan bokmanuset accepterades och J.K Rowlings första Harry Potter-bok fick nej tolv gånger innan manuset antogs.

Trots en seg start har det ju minst sagt gått bra för dem ändå och den gemensamma nämnaren är att de fortsatte tills de fick det resultat de ville ha.

Sno deras framgångskoncept och kontakta redaktören en gång till, pitcha fler idéer, kontakta ett till förlag, fortsätt utveckla ditt skrivande och ge aldrig, aldrig upp.

 

2. Kontrollera din förklaringsmodell

Forskning visar att den största skillnaden mellan optimister och pessimister är deras olika sätt att förklara varför saker händer.

Annons

Pessimister tenderar att ta på sig skulden för allt som går dåligt och bortförklara sina framgångar med yttre faktorer, vilket skapar en känsla av hjälplöshet och hopplöshet.

Optimister kan däremot se sin egen del i saker som går bra och kritiskt granska yttre faktorer som ligger bakom negativa resultat. Det gör optimister betydligt mer hoppfulla och sugna på att prova igen, och därmed mer framgångsrika och välmående.

 

3. Varför då då?

Precis som Astrid Lindgrens rumpnissar ska du alltid be om feedback. Utan en reality-check kan hjärnspökena härja fritt och komma fram till de hemskaste saker.

Tänk om orsaken till att du inte blev publicerad den här gången var något så simpelt som dålig timing och inte alls att du är otillräcklig? Att tidningen körde något liknande för ett halvår sen eller att någon annan nyligen skickade in ett liknande bokmanus?

Det skulle också kunna vara så att din text eller idé inte var tillräckligt bra och då är feedbacken också helt ovärderlig information som kan förbättra ditt skrivande ytterligare.

 

4. Undvik känslotolkning

Japp, ibland känns det riktigt kasst att bli nobbad. Låt även de jobbiga känslorna få finnas och avsätt en stund om du behöver det för att uttrycka dem – men kom ihåg att bara för att det känns kört betyder det inte att det är så. Att låta världen färgas av tillfälliga känslor kallas känslotolkning och det riskerar att leda dig på villovägar.

Acceptera känslorna, men tro inte att tankarna som kommer på köpet nödvändigtvis är sanna. Använd punkt två, tre och sex för att motverka känslotolkning.

 

5. Vänd på gyllene regeln

De flesta är överens om att andra ska behandlas som man själv vill bli behandlad, men är du lika schysst mot dig själv som du är mot andra?

Kristin Neff är professor vid University of Texas och har de senaste 10 åren forskat på självmedkänsla. Enligt henne är vi ofta inte ens medvetna om alla självkritiska tankar eftersom vi tenderar att identifiera oss mer med den delen som tänker de taskiga tankarna än den som får höra dem.

Öva på att ge dig själv samma empati, respekt och uppskattning som du ger alla andra människor i ditt liv.

 

6. Utmana hjärnspökena

Självkritiska tankar tappar kraft och blir lättare att hantera när du plockar ut dem ur huvudet. Säg dem högt eller skriv ner dem, och förbered dem på en rejäl granskning.

Börja med att ifrågasätta om tanken överhuvudtaget är sann och ta reda på vilka andra förklaringar som är möjliga. Finns det orsaker eller information du inte känner till? Leta efter motargument till din självkritiska tanke och fundera på vad du skulle säga till en god vän i din situation.

 

7. Öva vs misslyckas

Misslyckanden är bara misslyckanden om du inte lär dig något, annars kallas det övning och är vägen till utveckling. Ingen skulle säga åt ett barn som lär sig att gå att hen är misslyckad som ramlar så ofta, eller att det där med att gå, det är nog inget för dig, lille vän. Ändå har de flesta vuxna en helt annan inställning till sin egen läroprocess.

Se varje refusering som en möjlighet att lära dig mer om dig själv, ditt skrivande och din förmåga att hantera motgångar.