I dag kickar vi igång en novelltävling på temat Kärlek. Vinnaren får två Guldkort till Bokmässan och välkomnas att framföra sin novell på SkrivaScenen.
Den vinnande novellen kommer också att publiceras i Skriva, tillsammans med fyra noveller på samma tema av etablerade författare. Men förutsättningarna skiljer sig åt.
Du har nästan ett halvår på dig att skriva och putsa din novell.
De andra fyra författarna har bara en dag.
Läs mer på Skrivas sajt.
Både vi på redaktionen och ni läsare har rivstartat skrivtävlingsåret 2025. I tisdags summerade vi 29 centimeter utskrivna noveller som inkommit till »Min bästa novell«, och som nu läses av juryn.
Eller med ett annat räknesätt: 503 bidrag.
Samtliga noveller ska visas upp för världen på Tidningenskriva.se. Modigt, av er alla!
Publicering sker i samband med Fredagsbrevet den 21 mars, då ni också kan hitta direktlänk till er egen text. Vinnarna avslöjas när Skriva 2-2025 utkommer tio dagar senare.
Ytterligare en novellutmaning är igång sedan början av februari och om tre veckor lanserar vi en första kapitlet-tävling inom en genre som vi vet att många av er gillar.
Vi kommer att fortsätta leverera stora och små skrivutmaningar, med så varierade förutsättningar och priser som möjligt. Även juryn skiljer sig från tävling till tävling, så att nya ögon ska möta de inskickade texterna.
Den lägsta tröskeln för deltagande hittar du i Skrivas bildtävling, där fem vinnare presenteras i varje nytt nummer av tidningen.
Veckans …
… gladaste författare
… kan vara Hans Gunnarsson. Dels belönades han i förrgår med Samfundet De Nios särskilda pris, på 150 000 kronor. Dels har hans nya bok, Den smala lyckan, hyllats i bland annat Svenska Dagbladet, Smålandsposten och Dagens Nyheter (»Den smala lyckan är en novellsamling som kan lysa upp vilken mörk tid som helst«).
På vår sajt finns nu en alldeles färsk intervju där Gunnarsson förklarar varför han alltid vill »konstra till det« för sig själv – men inte för läsaren.
… klassiker
Vi har läst Moa Martinsons Mor gifter sig i min bokcirkel. Boken var en av 1900-talets mest lästa i Sverige och gjorde succé även hos oss, år 2025. Betyg 4+ (på en femgradig skala) från samtliga deltagare på mötet i måndags.
Vissa rader i boken, som gavs ut för 89 år sedan, talade till mig som om de var skrivna i dag (även om språket inte är dagens). De här två meningarna, till exempel: »Den som redan fallit, vet intet lugnare än när helgonen börjar dala ner till hans eget plan. Då blir det färre som dömer.«
Rå egoism och ren skurkmentalitet kan snabbt få fäste överallt i ett samhälle när de som ska leda, bygga och utgöra föredömen istället ljuger, raserar och skyller allt på andra.
… tidsmaskin
Det är fascinerande med berättelser som har silats ner genom decennierna, och hur de omformas av författaren, läsarna och tiden själv. Moa Martinsons självbiografiska bok utspelar sig kring sekelskiftet 1900 men skrevs 1936. Redan där skedde naturligtvis en färgning och ett urval. I Ebba Witt-Brattströms förord citeras ett brev från Martinson till Albert Bonniers förlag, där Martinson förklarar att Mor gifter sig är »en sorts biografi i stil med de pojkbiografier som nu vandrar genom världen«. Hennes mor och dotter-skildring från fattig arbetarklass lyfte fram något som inte fanns i Ivar Lo-Johanssons, Eyvind Johnsons och maken Harry Martinsons barndomsberättelser.
Witt-Brattströms förord från 2009 ger ytterligare ett raster åt boken och nu är det alltså 2025. Och man kan häpna över att historien alltid går igen, om än i nya kläder.
Rågkaffet har blivit cortado. Huttrande tanter i kamkofta har ersatts av välvärmda kvinnor i mammakorvar. Men fortfarande är det kvinnorna och barnen som får ta den första och största smällen när samhällsklimatet hårdnar.
… fråga om författarledda kurser
Just nu sätter vi ihop en lista med tips på återkommande skrivkurser och skrivresor som arrangeras av etablerade författare. Alltså inte kurser på folkhögskolor och universitet som har författare som lärare, utan fristående arrangemang.
Tipsa oss på redaktion@tidningenskriva.se.
… arbetarförfattare
Elsie Johansson dog i lördags. I Johannas fina Skrivaporträtt sade förläggaren Eva Bonnier att det var som att »hitta en modern Moa Martinson« när hon läste manuset till genombrottsromanen Glasfåglarna.
Elsie Johansson själv sa till Johanna:
»Jag har haft två riktlinjer i allt mitt skrivande: att vara så sann som möjligt och samtidigt så hänsynsfull som möjligt. Det har aldrig blivit så påtagligt som när jag skrivit mina memoarer. Det har inte varit min avsikt att svärta ner någon, inte alls. Men jag kan inte vara sann om jag inte skriver som det faktiskt var.«
Johansson fortsatte:
»Jag är född i den genuina arbetarklassen som barn till en före detta statare. Alla i min släkt har varit fattiga människor, det har inte funnits någon med högre utbildning. […] När jag så småningom blev etablerad författare fick jag ju tillträde till andra rum. Det blev kungamiddagar och tillställningar på Uppsala slott och Bonnierfester och sådana där saker. Men jag har aldrig tagit till mig det sättet att leva och vara. Aldrig, inte ett dugg! Helst vill jag slippa.«
Nu finns det nästan inte någon arbetarförfattare kvar som minns Sverige före andra världskriget.
… sätta punkt
Elsie Johansson var 85 år gammal när Riktiga Elsie, självbiografin som hon och johanna pratade om, gavs ut. Och hon var 90 när hon färdigställde Bladet från munnen.
För ett par år sedan undersökte Skriva om »man skriver som bäst när man levt som mest«. Vi kunde konstatera att många författare fortsätter att ge ut böcker i väldigt hög ålder, och att flera av dem menar att de först efter 70 började skriva helt utan sidoblickar och hänsyn till karriär.
