Emmas dagbok, del 9: »Det gick. Och det gick bra.«

Året med Författarskolan är över och har ersatts av en klassisk post-activity blues. En omtumlande mix av vemod, tacksamhet, trötthet och hur-ska-jag-kunna-sammanfatta-allt-det-här-känsla. Behöver jag ens säga den uppenbara repliken: allt gick så snabbt.  Nu ska jag vingla ut på egen hand och få texter skrivna framöver, utan stränga deadlines och inspirerande helger i Karis. Och den vanliga vardagen framstår som så vanlig i jämförelse. Förutsägbar. Dessutom börjar kvällarna bli mörka. Fåglarna sitter tysta i träden, ruggar och bidar sin tid.

Slutseminariet på skolan var intensivt och nervöst. En långhelg av uppsnurrade tankar och våndor. Tänk om allt faller platt? Tänk om ingen förstår vad jag försökt göra?