När jag skriver det här fredagsbrevet har jag just kommit hem från en femdagarsresa i min flickväns hemstad, Turin i Italien.
Jag vill skriva om Turin men det är svårt.
När jag kom tillbaka till Göteborg och vardagen kom över mig igen kändes det omedelbart som en feberdröm att vi alls varit där. På kontoret frågade Johanna »känner du dig uppfylld i själen?« och jag sa »ja, jag känner mig faktiskt inspirerad«.
Redan när flygplanet sjönk ner över Italien, och Turin uppenbarade sig under molntäcket klickade det till i huvudet. Den bekanta men alltför ovanliga känslan av skrivinspiration.
Jag går ofta omkring i mina egna tankar och tar in omgivningen lite i förbigående. Huvudet och kroppen på olika platser. Där, vid flygplansfönstret, var det som om strömkretsen för en gångs skull slöts, och inspirationen började strömma genom mig.
Jag såg Alperna stå spetsiga mot horisonten, såg landskapet mjukna till gröna kullar under bergen och slutligen resignera och lägga sig ner som platt mark. Och där såg jag staden. Turins stadskärna är byggt som ett schackbräde, fyrkanter av gräddfärgade hus med stora torg i mitten. Impulsen att gestalta detta vackra, och livet därnere, kändes som elektricitet i kroppen.
Jag vill skriva om inspiration men det är svårt.
Vad menar man när man säger att man känner sig inspirerad? Hemma på kontoret igen menade jag kanske mest att »jag har sett många vackra saker«? En reaktion på starka intryck.
Jag frågade Tobias och Johanna när de känner sig inspirerade.
Tobias sa:
»När jag har en tankeloop i huvudet som jag inte kan lösa ut själv, då vill jag antingen prata med någon eller skriva.«
Johanna sa:
»Jag blir svårt sugen på att skriva när jag intervjuar någon och får korn på att det finns en bra historia där.«
Två mycket ändamålsenliga svar. Bruksinspiration: en vilja att skriva för att tänka bättre, eller för att föra fram en berättelse. Jag avundas deras praktiska sätt att förhålla sig till inspiration. Jag har under mitt skrivande liv snarare sett inspirationen som något övernaturligt, bortom min kontroll, ett plötsligt Heureka. Denna luststyrda inspiration är varken lika produktiv eller lika ödmjukt sympatisk som bruksinspirationen, men samtidigt gör den mitt skrivande just lustfyllt.
Jag skriver bara om jag vill skriva, med inspirationen som ett habegär, en vilja att äga intrycken genom att gestalta dem.
Så hur ska man förhålla sig till inspiration?
Det är ingen ny fråga. Balansen mellan disciplin och lust har många brottats med i sina skrivande liv. Vi behöver båda.
Jag tror också att det finns sätt att stimulera inspirationen, så att våra Heureka-tillfällen kommer oftare. Inte genom att göra mer, utan genom att göra mindre. Skapa mer luft i dagarna, så att vi kan vara mer närvarande. Låta det få bli tyst i – och runt – huvudet.
Disciplin kan vara att ge tystnaden och tankarna utrymme.
När jag satt där i flygplanet och åsynen av Turin fick det att klicka till i huvudet var det just närvarande jag kände mig – med huvudet och kroppen på, för en gångs skull, samma plats.
Närvaro kanske är det mest inspirerande som finns?
Veckans …
… minnesbild
Ett av de tillfällena då jag kände mig som mest närvarande i Turin, och alltså minns tydligast, är en kväll på en smal blöt kullerstensgata i stadskärnan. Höga vita stenhus på båda sidor, jag hade pekat på så många balkonger på sådana hus under dagen och sagt »där vill jag bo«. Nu stod en dörr öppen. Därinne, i en mörk bar, spelade en man tvärflöjt. Tonerna och värmen flöt ut mot oss på gatan, förbi fyra män som pratade i dörröppningen. LOVERS stod det klottrat med stora röda bokstäver över hela husväggen bredvid dem. När vi gick förbi männen följde de oss med blicken och jag kunde inte avgöra om deras ögon var snälla eller rovdjursögon.
… press under press
I morgon lördag är det Pressfrihetens dag. Gläd dig åt de stora möjligheter vi har att granska makten och uttrycka våra åsikter i Sverige. På många andra håll kan journalister däremot både fängslas och åtalas för att de gör sitt jobb eller för att makthavarna vill sprida rädsla bland befolkningen – vilket behandlingen av Joakim Medin i Turkiet är ett tydligt exempel på. I Dagens Nyheter berättar flera erfarna utrikesreportrar hur möjligheterna att göra oberoende journalistik krymper runt om i världen – och hur man kan tackla problemen.
På Pressbyrån kan du köpa många svenska tidskrifter för halva priset under hela Pressfrihetens dag.
… musa
Jag trillade, som jag så ofta gör, in på ett sidospår när jag skrev det här fredagsbrevet: muserna i antik grekisk mytologi. Ni vet, de nio systrarna som var inspirationens gudinnor för konst, litteratur och vetenskap. Eller, i modern tid, en kvinna som inspirerar Det Manliga Geniet med sin blotta existens. Caroline Hainer skrev för några år sedan en kulturartikel i Aftonbladet på ämnet som börjar: »Musa är ett otacksamt jobb. Utåt sett verkar det kanske inte så. Allt man behöver göra är att vara utomordentligt vacker, ha en inspirerande personlighet och vara ständigt tillgänglig.«
En mycket bra artikel om Leonard Cohen och hans musa, norskan Marianne Ihlen, på den grekiska ön Hydra; om vad det innebär att reduceras till objektet för någons konstnärliga ambitioner.
… samtal
Skriva har intervjuat radioprofilen och författaren Marie Lundström om inspiration.
