Korrespondens om att orka odla
Utanför fönstret skymtar månen till bakom molnen och avslöjar breven som ligger på det gamla träbordet.
Kära Miriam.
Idag är första dagen på semestern och det känns som om jag missat hela odlingssäsongen i år. Ingenting växer riktigt som det brukar och det är massor av sniglar i år. Jag har inte satt en enda potatis och de stackars squashplantorna jag satt ut har inte ens fått blommor. Kajorna och skatorna har ätit upp alla krusbär och på äppelträdet hänger bara ett enda äpple.
Hallon verkar det i allafall bli, och ett par av gurkplantorna har fått blommor i växthuset. Det växer förresten ogräs, som rödklöver, därinne, mitt i en pallkrage. All sallad jag sådde i våras med de fina fröna jag fick av dig verkar det inte bli något av. Inte ens tomatplantorna på altanen har börjat göra tomater än. Nässlorna har redan börjat blomma. Kan jag använda dem ändå? Kanske tur att jag inte får någon vidare skörd i år, det är fullt i frysen med bär och annat från tidigare år.
Vädret är fram och tillbaka och det har ösregnat flera gånger. Nu står det stora baljor och hinkar med vatten på altanen. Jag orkar inte tömma dem. Det är för tungt.
Hoppas att du har en fin odlingssäsong! Själv får jag nog vänta på nästa!
Käraste hälsningar
Din Milo
…
Kära Milo
Vad fantastiskt att du får gott om hallon i år. När jag ser att jag kommer få gott om hallon brukar jag först och främst ta fram de jag har i frysen och göra marmelad och saft att ge bort, och göra hallonkräm till dessert.
Jag använder gärna hallon i sallad. Jag smular ner frusna hallon och det blir som små hallonpärlor. Det passar särskilt gott till sallad med ost i.
Nässlor brukar jag passa på att torka, särskilt när de har fina blommor. Det blir också gott te. Precis som rödklöver kan det innehålla en liten mängd av något liknande östrogen, och det brukar göra gott. Rödklövern i växthuset låter spännande. Den måste ge alldeles särskilt fina rödklöverblommor. Jag känner mig riktigt rik de år det blir många rödklöverblommor att torka, eller lägga in olja.
Baljor med vatten här och där är faktiskt riktigt bra att ha. Jag brukar bli glad att jag glömt baljor framme som fyllts med regnvatten. I sådana baljor kan jag ställa ner torkade plantor jag glömt bort. Jag kan också använda det att vattna med, eller att lägga ner smutsiga krukor däri att vaska av.
Det mesta jag glömmer bort eller inte orkar ta tag ute i trädgården, har en förmåga att komma till användning senare. Att lyckas med att odla något är ett helt underverk i sig. Det är så många faktorer som ska spela in. Det är också märkligt att de plantor som jag inte lyckas med något år, det sammanfaller alltsom oftast med att jag året innan liksom försummat just den sortens planta. Liksom tagit den för givet.
Fläderbusken är lite extra kinkig med det tycker jag. Nu är det säkert en myt, men något måste vi ju tro på. Hur ska det annars gå? Därför tackar jag alltid fru Fläder när jag plockar blommorna.
Du kommer också kunna plocka blommor och bär och grönsaker, även i år. Bara att du inte vet på förhand vad det blir.
Ta en dag i sänder. Bestäm dig för att ägna en sorts planta lite extra uppmärksamhet per dag. Så att du orkar. Plantorna känner av det!
Gå ut i din trädgård kära Milo. Lyssna till fåglarna. Sjung en sång eller spela musik. När solen lyser och det är torrt finns det dessutom sällan några sniglar ute.
Lyft blicken, titta upp i trädtopparna. Dansa!
Högaktningsfullt
Er Miriam
…
Kära Miriam. Åh, du är så otroligt inspirerande!
Tack för att du ger mig kraften tillbaka att orka odla.
Tänk att förra året lät jag krusbären hänga för länge. Liksom tog dem lite för givet. Självklart tycker de inte att de vill vara med i år. Vad är det för idé med det, kanske de tycker, om jag inte ens ids plocka dem?
Lite som väninnans barn som gick ut åttondeklass med underkända betyg. Vad är det för idé att gå i skolan då?
Jag tog med mig en kopp nässelte och den lilla högtalaren ut och satte på min favoritmusik för att sätta mig med trädgårdsplanering.
Det gick inte så bra med planeringen. Jag började dansa istället! Tur att buskarna är så höga att ingen kunde se mig!
Tack för all din inspiration
Din Milo
…
Kära Milo
Ja, det finns allt en fördel med att glömma klippa buskarna också.
Nu är det du som inspirerar mig! Jag gjorde som du, och tog med radion ut i det gröna. Tänk, jag brukar gå och klappa lite rytmer för mig själv, men idag fick minsann Madame Pyttipongs fågelrestaurang en riktig hyllningsdans. Fåglarna var nog riktigt förvånade. Inte ens korrespondens från myndigheterna fick mig på dåligt humör.
Kära älskade Milo, lova att påminna mig om musikens och dansens kraft om jag skulle glömma den.
Önskar dig en fantastisk grön sommar
Högaktningsfullt
Er Miriam
Breven på det gamla träbordet lyser inbjudande i skenet av månen och stjärnorna som inte längre gömmer sig bakom molnen.