DU
Jag fastnade i dina ögon så fort du steg in.
Som vanligt.
Magen gjorde en volt och jag var inte beredd.
Varje gång reagerar jag precis likadant.
Direkt såg jag att det var du, som jag alltid gör.
Alltid.
Efter ett kort hej så återgick jag till det jag skulle göra
trots att hela min tillvaro skakades om, på nytt igen.
Även om åren har gått så är känslan för dig precis densamma. Jag kan inte förklara vad det är som gör att du påverkar mig på detta sätt. Mina känslor och kropp säger att jag även påverkar dig på samma vis. Det går inte att förneka, varken från mig eller dig.
Jag håller det numera tillbaka så mycket jag bara kan men det känns som om våra energier dras mot varandra utan att vi kan styra över det.
Vi vet båda vad vi skulle valt om våra liv sett annorlunda ut.
Lokalen är stor och även om jag distraheras av allt som jag måste göra så är tankarna fastlåsta på dig och att du är här just nu.
Så nära. Jag kan bara tänka på dig och att jag vill ha kontakt innan du går härifrån. Du söker alltid upp mig och ser till att vi får prata innan vi skiljs åt, så också denna gång.
Det är någonting annat i luften denna gång. Du väntar extra länge och ser till att få en stund mer avskilt denna gång.
Du tittar allvarligt på mig och jag förstår. Jag kan inte säga nej och vi bestämmer att vi ska ses.
Hjärtat har längtat efter dig och det som vi upplevde för så länge sen.
Vi vet att det är något stort och så mycket mer som vi har kvar.
Det är i helt fel riktning vi är på väg men det känns ändå helt rätt i hjärtat.
Tiden går sakta men snabbt på samma gång. Jag är i en helt annan värld och mina tankar är på en helt annan plats. Jag är inte mig själv. Lever utanför på något sätt för jag vet hur det kommer att bli. Tankarna svävar fritt, högt och långt från mig, jag har inte en chans att följa dem och reda ut vad som är rätt.
Det är en annan energi som har tagit över min kropp och mitt sinne.
Känslan jag har är bara att det är rätt, rätt, rätt.
Livet säger att det enda jag kan göra nu är att följa mitt hjärta och mina känslor och det finns ingen tanke på vad som händer om jag gör det.
Vi hade hörts flera gånger under veckan och nu var de skrivna orden överflödiga. Vi behöver inte skriva mycket för att förstå varandra.
Jag tog ett djupt andetag och steg av tåget. Du stod nu bara några meter bort från mig. Vi drogs av en kraft som ingen av oss kunde förklara. Du mötte mig med den varmaste kramen och kyssen som vi möttes i var något vi aldrig upplevt förutom för många år sen.
Nu var det mer självklart än någonsin.
Vi.
Vi förlorade våra ögon i varandra och det som fanns runtomkring oss försvann. .
Vad som hände efter första mötet på perrongen är som i en dröm som jag ännu inte har förstått. Tätt ihop tog vi oss vidare och lät våra kroppar visa oss vad som var rätt.
Vi båda förstod att efter detta skulle aldrig någonting bli sig likt igen eller kännas som vanligt.
Detta var vårt beslut tillsammans och vi skulle aldrig förlåta oss ifall vi inte hade träffats.
Det vi sedan lovade varandra var att vi inte skulle ha kontakt efter detta.
Det tog inte mer än några minuter när jag satt på tåget hem igen,
då kom det ett meddelande från dig.
Du skrev det jag tänkte på i precis samma ögonblick.
Jag skulle aldrig bli som förut igen. Vi skulle aldrig bli som förut igen.
Jag ville inte bli som förut igen.
Jag ville vara med dig och du skrev att du ville vara med mig nu.
Att jag var den som du ångrade att du sagt nej till förut.
Du skrev att du nu var besegrad av den riktiga kärleken.
Du skrev att jag var kärlek.
Den som du väntat på och alltid tänkt på.
Tankarna som jag hade innan vi sågs var ingenting mot det jag tänkte på nu.
Absolut ingenting kunde få mig att sluta tänka på dig och att jag ville ha dig igen, nu.
Närmaste tågstation låg två mil bort.
Jag gick av.
Du kom.
Vi såg sågs igen. Våra kroppar kunde inte få nog. Det här var början på något nytt. På oss.
Vi kunde inte tänka rationellt. De praktiska tankarna var i en dimma.
När det var dags att skiljas åt igen visste vi, fast vi inte sa ett ord om det.
Framtiden var i en helt annan riktning.
Det var vi nu. Jag kände ett lugn i mig som jag aldrig någonsin känt.
Allt var bara så självklart.
Tiden efter vi bestämde oss var bara som en stor röra.
Tårar, ilska, oro, besvikelse, förvirring… men i oss var det så mycket mer efter allt lagt sig, glädje, värme, lycka och kärlek på riktigt.
Allt det där som vi nu hade och som vi önskade att alla de andra också skulle förstå och acceptera.
Nu skulle jag få känna det jag längtat efter hela mitt liv.
En självklar närhet som jag verkligen ville ha. Varje dag, varje sekund.
Jag fick känna det jag drömt om som jag någonstans visste fanns men som jag aldrig fått,
mer än för en kväll för många år sen med dig.
Dagarna med dig är en dröm varje dag.
Jag slår volter med dig och du med mig.
Vi är verkligen vi, som jag aldrig varit med någon annan.
Magi. Jag har fått uppleva vad magi är.
Du är helt magisk för mig och det har du alltid varit.
Dina ögon, energi, utstrålning och personlighet.
Jag har aldrig träffat någon som du och jag tror inte på att det någonsin
kommer att ske igen, inte i detta liv. Vi förstår utan ord.
Ibland måste man chansa och det gjorde vi.
Vi valde varandra denna gång och en helt ny värld som du och jag ska skapa.
Vi tillsammans.
Det känns overkligt och fantastiskt.
Vårt bästa val någonsin.
Jag älskar dig och har alltid gjort.
Du är lycka.
Du är allt.