Blickar ser ut över världen. En sluten bubbla där byar, städer och länder korsas. Perspektiven är små och nära. Livet går ibland för långsamt. Livet går ibland för fort. Fötterna hinner inte riktigt med. Det är som om tiden rusar fram. Det finns en känsla av oro i kroppen. Den söker förändring och önskar något annat. Vem vet vägen och pekar ut den rätta riktningen? Finns det några val? Vem ger svaren? Livet möter med dalar och fallgropar. Allt är som i en mardröm. Livets korsvägar har varierande bredd och beläggning. En rondell vore enklare. I rondellen är det lätt att gå runt. Varv efter varv. Det finns alternativa utgångar och vägar därifrån. Låt fötterna gå. Lätt att ta stegen åt det håll näsan pekar. Hitta något som lockar. Hitta någon eller några som följer med längs vägarna. Vem kan och vill föra? Vem kan och vill leda en rätt? Skärp blicken! Rikta den mot rondellen.
Gå runt i rondellen. En rondell är som livets ekorrhjul. Gå ytterligare ett varv. Det varvet gick fort. Spring runt ett extra varv. Det går fortare och fortare. Fötterna släpper från marken. Stanna! Stanna upp vid nästa korsväg! Stanna upp och se in mot vägarna som passeras. Låt inte bara stegen gå vidare varv efter varv. Se på alternativen som möter. Gör avvägningar valen blir enklare. Varje avvikande väg som passeras har sina fördelar och nackdelar. Flera beslut ska tas. Det är hög tid att bestämma vilken väg som fötterna och stegen ska vika in på.
Första vägskälet är en grusad gång. Det skaver när stenar hoppar in i skorna och lägger sig under fötterna. Klart det var fel väg. Direkt dags att gå vidare mot nästa väg. En bred trefilig spikrak motorväg framträder. Där förflyttar sig medtrafikanterna fort fort. De har bråttom. Alla ser ut att ha ett mål. Ingen stannar upp och ser sig om eller åt sidorna. Vem vill hänga med i det tempot? Tillbaks in i rondellen igen. En tredje avtagsväg väntar. En lukt av natur och skog känns på långt håll. Tystnad och ett lugn slår emot en. Träd och buskar kantar slingriga smala skogsvägar. Härligt! Vinden sveper frisk luft över ansiktet och det är lätt att andas. Efter några steg smalnar det av och blir till en snårig nästan oframkomlig stig. Stigen blir mörk och osäker. Är detta verkligen ett bra val? Risken är stor för fall och såklart olämplig att gå vidare på. Vänder snabbt om! Går tankfullt och långsamt tillbaka från lugnet in mot den stora rondellen. Stegen fortsätter vidare en bit framåt. Ett nytt vägval tar form och visar sig. Denna utgång börjar med en rejäl uppförsbacke. En utmaning som ska övervinnas. Är tiden mogen för det? Snabba steg fortsätter ytterligare en kort sträcka. Nu mot den sista utvägen från rondellen. En enkel enfilig asfalterad landsväg väntar bakom kröken. Sikten är delvis skymd. Ändå ser här ut att kunna komma många chanser till möten i livet. Vägens beskaffenhet avgör hur snabbt eller långsamt det går att ta sig fram. Tillika anpassas farten när det svänger i kurvorna. Medtrafikanterna reglera takten för frammarschen. Är detta vägen som nu ska väljas? Dags att sätta ner foten. Efter att ha passerat förbi alla dessa olika val kan det vara den rätta som funnits där hela tiden mitt framför en. Vad avgör? Ödet eller slumpen. Vad bestämmer slutligen vart fötterna väljer att gå? Med bestämda steg tas kliven ut mot det okända.
Det tutar och tutar och tutar. Vad är det som väcker min uppmärksamhet? Med ett ryck öppnas ögonen. Yrvaket inser jag att det var en dröm! Greppar telefonen. Stänger av väckningen. Kollar några meddelanden som kommit under natten. Längtan är stor att någon ska ha hört mina tysta rop bort från den ensamma vägen. Varför hade jag inget sällskap längs irrfärden genom rondellen? Jag drömmer om en medföljare som delar min brokiga tidslinje och livslinje. Fram tills nu har ingen tagit min hand. Ingen har försökt leda mig för att finna de rätta stigarna och vägarna. Korsvägarna är och har varit många. I vilket vägskäl krockar jag med någon? På kartan ligger alla möjligheterna utslängda men verklighetens vägar syns helt öde. En nyfiken person sökes. En som orkar följa min takt och vill gå jämsides med mina ojämna steg. Varför lät inte drömmen mig se och möta en medgångare? Tankarna bara snurrar varv efter varv utan att stanna. Drömmen är långt borta. Nu återstår bara mina vanliga förvirrade dagdrömmar. Dags att vakna upp på riktigt. Dags att ta itu med de verkliga besluten. Jag önskar hitta den som går längs min väg. Någon som ger livet mening. Vem ser jag framför mig? Sakta kommer insikten om vad jag söker. En okänd vägfarare en främling från annat land. En som kan bli min styrka och en förlängning av mig. Du ledsagare som når in till mitt inre och hittar vägen till hjärtat. Tankarna snurrar. Min osäkerhet är stor. Ser du min rondell och min livslinje? Där i livets ekorrhjul är våra chanser stora att våra vägar korsas. Tiden är inne för våra vägskäl att fogas samman.
I huvudet far allt runt. Denna morgon har tankar med obesvarade frågor hopat sig. Sluta drömma! Låt alla dessa tankar stanna upp. Låt dem landa. Hitta en plats att parkera dem på. Gå upp ur sängen! Börja dagen. Livet går ibland långsamt när tiden går för fort och i kroppen stannar känslan av oro kvar.