Navid Modiri: »Det bästa som hänt mig på länge«

I flyktingkrisens efterdyningar skriver Navid Modiri ett brev till en fiktiv ­syster. Han trycker »publicera« på Facebook och triggar igång ett författarskap som längtat ut.

Hon är ung och påminner Navid Modiri om hans mamma. Kanske kommer hon från Afghanistan, eller Iran, eller Syrien. Hennes mörka lockar täcks av en färgglad sjal som har hasat bak lite på skulten. Det finns något kraftfullt och samtidigt skört med henne där hon står, med sin man och sin lille son, nyss avstigna från tåget på Malmö Central. Hon är inte avslappnad, men heller inte svag. Stark, men drabbad.

Under flyktingkrisen hösten 2015 är kommunikatören, entreprenören och artisten Navid Modiri en av många malmöbor som vill hjälpa till. När människorna strömmar över gränsen, trötta och sargade, finns han på plats och koordinerar. Skaffar Sim-kort, fixar filtar, synkar frivilliginsatser. Av alla människor han möter, fastnar den unga kvinnan i minnet. Han ser henne i många versioner den hösten, och känner ett starkt släktskap.

Samtidigt växer något inom honom.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #7 2017 (30 november 2018) och är skriven av .