Kristian Lundbergs skrivande har varit drivet av ångest ända sedan han insåg hur man skulle göra.
– Jag lever med en ständig övertygelse, en rädsla att om jag slutar kanske den kunskapen försvinner. Nu vågar jag aldrig sluta skriva, säger han.
Han liknar det vid att vara en maratonlöpare. Då fungerar inte chips och teve. Man måste träna hela tiden.
– Att vara författare är på samma sätt en ständig balansgång mellan vansinne och disciplin. Det gäller att göra om samma sak, dag efter dag.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
