Under fyra dagars bokmässa i Göteborg bjöd vi på drygt 60 samtal på SkrivaScenen. När vi inte introducerade eller tackade författare satt Johanna och jag ofta i ljudtekniker Perrys bås och antecknade vad som sas på scenen. Efter lite bearbetning i veckan har vi nu ytterligare ett dussin utmärkta innehållsidéer för Skriva 2027.
Bland det mest intressanta är de där åsikterna som nämns i förbifarten, som kanske inte kommer att bli ett reportage eller en guide, men som väcker funderingar. Hanna Nordenhök (som dyker upp i ett reportage om dystopier i nästa Skriva) sa: »Jag tycker om science fiction-filmer och skräckfilmer. Jag har älskat filmatiseringar av Stephen Kings böcker, och Hitchcock och Lynch, men jag har blivit besviken på Kings böcker. Han använder språket som medel, jag är intresserad av språket i sig.«
Hanna Nordenhök är inte ensam om sina preferenser. Med undantag för några supersuccéer som Harry Potter- och Sagan om ringen-böckerna har förlagen ofta sett fantastik – skräck, fantasy, science fiction – som en subkultur eller ett specialintresse. Läsarna har klagat på de svenska förlagens ointresse, förlagen har försvarat sig med att fansen ändå mest läser på engelska.
I filmvärlden ser det annorlunda ut. Listan över världens genom tiderna mest inkomstbringande filmer är fylld av rymdepos, superhjältar med osannolika krafter och dinosaurier (och leksaker) som väcks till liv.
Berättelser som är visuellt tacksamma eller tar oss till spännande miljöer, som drivs framåt i ett högt tempo och som har tydliga yttre konflikter mellan ont och gott gör sig helt enkelt bra på film (vad som är bra är en annan fråga).
Men böcker har också sina fördelar. Tankevärldar, olika berättarperspektiv och tidsplan, fylligare faktabakgrund och detaljerade beskrivningar fungerar bäst i text. Här skriver jag kort om saken.
Två trender på området har vuxit fram de senaste åren.
- Harry Potter-generationerna har tagit med sina läsvanor upp i åldrarna, och påverkat de yngre. Försäljningen av fantastik har nu ökat flera år i rad, även originaltitlar på svenska. Allra mest har subgenren romantasy vuxit.
- Förlagen och agenterna tänker ännu mer, och tidigare, på vilka format en berättelse kan få. Är miljön i manuset »filmmässig«? Är karaktärerna så få att det passar för teater? Kan deckaren bli en bokserie, och sedan TV-serie?
Det kan låta som tråkigt strategitänkande men att fundera över hur din berättelse gör sig bäst och var du gör dig bäst kan släppa loss kreativiteten och lusten. Kanske bär du på en roman. Kanske ska du skriva för spel. Kanske lyfter din text som tal eller sång, från en scen.
Veckans …
… examen
Slutseminarium på Monika Fagerholms författarskola, slutspurt med det egna råmanuset. »Fem i färdig« och »jag är förhäxad« är några av läraromdömena om Emma Zetterholm Klings text, som snart ska möta förlagens granskande ögon.
Läs den nya delen i Emmas dagbok. Eller allt om hennes skrivresa mot en hägrande romandebut.
… start
På tisdag börjar Skrivas distanskurs »Skriv din roman på ett år« med Therése Granwald och drygt 100 deltagare. Redan i söndags samlades 70 av deltagarna för en »bonusträff« på Litteraturhuset i Göteborg. Där bland annat Jessica Schiefauer berättade om sin skrivprocess och Alice Vånner om sin väg från outgiven till flerbokskontrakt. Känslan: såväl lärare som deltagare är otroligt pepp på att komma igång.
… publiksuccé
Jättekul också att träffa alla Skrivaläsare, förläggare och författare under de fyra fullproppade dagarna på SkrivaScenen på Bokmässan. Vi räknar inte, men är ganska övertygade om att vi uppnådde ett nytt publikrekord.
… skräckupplevelse
Apropå genrer som funkar bra på film: vi var sex nyblivna sjundeklassare som såg The Shining – baserad på Stepen Kings bok Varsel – när den gick upp på bio (vi visste att Palladium hade slapp ålderskontroll).
Vi blev fullständigt skräckslagna. Och det blev inte bättre när vi cyklade hemåt genom de mörka och folktomma villakvarteren.
Vi följde med Annika och Pia till deras respektive hem, sedan vinkades Davis av vid höghuset och Martin vid nästa kvarter. Återstod Jocke och jag. Vi blev stående i en vägkorsning. Jack Nicholson kunde dyka upp bakom vilken häck som helst. Ingen ville bli den som cyklade hem sist, ensam.
Problemet var olösligt.
Till sist följde jag med Jocke hem och sov där.
… bokbråk
Det är inte sällsynt att författare och/eller läsare blir missnöjda när bok blir film. Och nu har en annan konflikt om älskade berättelsers fortsatta liv också blivit vanligare.
Bråket om Stieg Larssons ekonomiska och litterära arv pågick i åratal. Och förra veckan anklagades Norstedts för att »återigen ha förlorat sin heder«.
Det är Dan Israel, Henning Mankells förläggare och bollplank för Wallander-serien, som i en artikel i Dagens Nyheter vänder sig mot att spänningsförfattaren Johanna Mo kontrakterats för att skriva minst två nya böcker om Wallander och hans dotter Linda.
Israel skriver: »Att jag som i hans testamente förordades att förvalta hans litterära arv inte tillfrågats, tyder på att förlaget [Norstedts] med all rätt befarade vad mitt svar skulle bli. På en punkt var Henning solklar. Det skulle inte skrivas någon mer roman om Kurt Wallander eller hans värld efter att han dött. Henning försökte till och med gardera sig genom att låta Wallander bli dement i den sista boken.«
Norstedts publicistiska chef Adam Dahlin tycker annorlunda. I ett mejl till Dagens Nyheter skriver han: »Vi återutger hans [Henning Mankells] böcker och ser till att de finns tillgängliga för nya generationer läsare. Beslutet att låta nya berättelser växa fram ur den värld han skapade är ytterligare ett sätt att hålla författarskapet levande och har fattats i nära samarbete med Hennings son Jon Mankell.«
… växande värld
Norstedts Adam Dahlin skriver också till Dagens Nyheter: »Det finns flera exempel på hur stora litterära författarskap förvaltas och utvecklas över tid. Det är ett arbete som kräver både kunskap, omsorg och respekt för originalverken.«
På Skriva tittade vi närmare på ett sådant exempel, hos förlaget Bookmark. Där fortsätter Victor Pavic Lundberg nu på Carin Gerhardsens populära Hammarby-serie, med boken Elddop som utkommer nästa vecka. Skillnaden mot Stieg Larsson och Henning Mankell är att Gerhardsen är högst levande och har haft ett stort inflytande på de nya böckernas inriktning.
Läs gärna Johannas intressanta reportage om de två samarbetande författarna och den växande exploateringen av »litterära universum«.
… svenska smak
Listan på de mest sedda biofilmerna i Sverige skiljer sig en del från de globala succéerna. Här finns filmatiseringar av böcker som är betydligt vardagligare än Harry Potter-serien och Michael Crichtons förlaga till Jurassic Park. Som en rad Astrid Lindgren-filmer, Utvandrarna och En man som heter Ove .