I Malmö ligger Amanda Romares Halva Malmö består av killar som dumpat mig på stadsbibliotekets tio i topp-lånelista. I Stockholm toppar Kjell Johanssons Huset vid Flon. Ja, överallt där SR:s Kulturnytt studerat utlåningsstatistiken för 2022 hittar de samma mönster: böcker som har blivit extra populära där de utspelar sig (om författaren också bor på samma plats får boken extra draghjälp).
Ur läsarens synvinkel finns det förstås anledningar. Hen får en ny blick på platsen där hen bor. Hen blir nyfiken på en författare som är en kompis till en kompis. Eller, som i SR-inslaget: hen kan få reda på var det serveras god milkshake.
För författaren är andra parametrar viktigare. När bland andra Karin Smirnoff, Marit Kapla och Fredrik Ekelund berättade om att »skriva sin plats« sade flera att de från början skrev om en ort som de kände till för att det var enkelt –men sedan för att de nådde fram till ett djup och en detaljkänsla som de inte hade kunnat skapa annars. Malmöskildraren Fredrik Ekelund summerade: »Mina första böcker var ett slags lätt bearbetad kopiering av verkligheten och det jag upplevt. Först med Jag vill ha hela världen! kände jag att jag var en riktig författare, att jag kunde skapa en egen litterär värld. Jag ville fortfarande använda igenkänningsbara platser men de skulle liksom ligga i bakgrunden och ge färg och trovärdighet till de karaktärer och händelser som driver mina kriminalromaner.«
Andra författare skapar istället fiktiva miljöer, för att få maximal frihet eller för att kunna upptäcka platsen tillsammans med läsaren – en författare som skriver om »sin« stad kan ha svårt att veta vad som känns intressant och relevant för en läsare som inte är lika hemmastadd.
Men författare som skapar egna världar blir samtidigt av med den kommersiella hemmaplansfördelen. Det finns inga bokköpare eller biblioteksbesökare i Håkan Nessers Maardam. Inte heller i Smalånger, även om platsen hämtat mycket från Karin Smirnoffs barndomsby Hertsånger.
Å andra sidan: det har ju gått bra ändå för dem.
Veckans…
… lånedrottning
Allra mest utlånad 2022 på de bibliotek Kulturnytt studerat var Åsa Larssons Fädernas missgärningar. I ett Skriva-porträtt som gjordes strax innan boken släpptes berättar hon öppenhjärtigt om tillkomstprocessen, om »när orden försvann« och om att bry sig lagom mycket om läsarna.
… lånechock
Det totala antalet boklån har minskat rejält på senare år, liksom antalet bibliotek och bibliotekens andel av de kommunala budgetarna.
… tömda museer
Nu vid årsskiftet återinförde regeringen entréavgiften för vuxna på statliga museer. De flesta museer räknar med att tappa ungefär var fjärde besökare, vilket innebär 150 000-200 000 besökare årligen för exempelvis Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet.
Det är naturligtvis lätt att hänvisa till kärva tider vad gäller nedskärningarna på både museerna och biblioteken. Men just i kärva tider, och när integrationsfrågan diskuteras från höger och vänster, borde det tvärtom finnas fler gemensamma ställen där alla kostnadsfritt kan vidga sin värld eller fördjupa sina rötter.
Den här typen av prioriteringar märks oftast inte direkt (även om Nationalmuseum aviserar inställda utställningar och en dag extra stängt i veckan) men på sikt river de sönder vår gemensamma samhällsväv.
… kom igång-kick
Skrivas nya pdf-kompendium »Kom igång med ditt skrivande« är gratis för prenumeranter. Saknar du prenumeration – kicka igång en för 49 kronor i månaden, så blir kompendiet och över 1 000 artiklar på Tidningenskriva.se omedelbart tillgängliga.
… uppskattade hemmabygge
Allabibliotek.se har blivit en populär sajt för den som vill se hur en bok når ut och tas emot. Där kan du se hur många exemplar av din – eller någon annans – bok som har köpts av landets bibliotek. Dessutom får du direktlänkar till stora sajter med läsarrecensioner. Ovan nämnda Fädernas missgärningar finns till exempel i totalt 998 exemplar på 626 bibliotek, enligt sajten.
… story
Författaren och förläggaren Gunnar Nirstedt skriver i DN att »handelsvaran berättelsen har segrat över litteraturen«.
Jag skulle säga att berättelsen har segrat överallt. Varje nystartad restaurang och nybryggd hantverksöl har sin corporate storytelling, varje Sommar-program är en livsberättelse snarare än en inblick i vad någon duktig eller intressant människa kan eller har uträttat.
Samtidigt skjuter Nirstedt bredvid målet när han siktar in sig på »storytellinggurus«, förlagens manusutvecklare och »läroböcker i dramaturgi«. Hantverkskunskaper kan aldrig vara till skada för litteraturen. De kan förvisso användas för att skyla över en brist på originella tankar, men risken för en sådan brist blir inte mindre för att man »följer minnets outgrundliga banor i stället för intrigens« (Nirstedts hyllande ord om Andrzej Tichýs Eländet, inget ont om den boken). Ju bättre en författare behärskar hantverket, desto större möjligheter har hen att skapa ett slutresultat som ligger nära visionen. Oavsett vilken genre, berättelse eller litteratur författaren siktar på.
… fina bokord
»När du läser en bok som funnits ett tag, kanske i decennier eller århundraden, då är det du, verkligen du, som för den boken vidare från dåtid till framtid. Det är som att vårda en gammal träbåt eller hålla en runsten fri från mossa.«
Författaren och översättaren Johan Nilsson i en GP-krönika som lyfter fram läsningen som inte »har fingret mot tidens puls«.
