Att bara bestämma sig. Det är det som det handlar om. Hela tiden, tusen beslut. Alla dessa ord man skriver, alla dessa meningar det blir. Och en ska vara först. Jag har haft tolv miljoner varianter på den första meningen, som kastas ut, tvingas fram på plankan över hungriga hajar etc, något måste det vara som krokar fast i det förväntansfulla intet läsaren förhoppningsvis kommer ifrån, liksom krokar fast i resten av berättelsen, den jag inte känner helt och fullt än. Kommer skriva om ändå, tänker jag. Äsch, en krok behöver jag. Skaffar mig. Vi kallar det kroken. Den första meningen. Så, nu bestämmer jag mig. Andäktigt.
”Det här vet jag.”
Puh! Och så nästa!
Fortsätt läsa
– lås upp hela Skrivas värld
Ingen bindningstid.
Bli prenumerantHar du redan ett konto? Logga in här.
- Mer:
- Dagbok
- En roman blir till