Babes in Thailand

Vi behöver inte städa. En man tömmer papperskorgarna på morgonen och bränner skräpet. Han står och bränner för nära bungalowsen. Det är farligt.

Jag har gått på marknaden och köpt nya kläder. De kostade i princip ingenting. Man tvättar kläderna i duschen, står och stampar på dem samtidigt som man sköljer av kroppen och håret.

Så gör alla här.

Det är svettigt att gå från marknaden ner till havet. Gråa apor sitter på muren som löper längs med stigen. Deras ansikten är riktade mot mig. Jag har ingen mat men det vet de inte än. När de upptäcker att jag är tomhänt tappar de intresset och låter mig passera.

Sanden är inte vit som i reklamen, den är grovkornig och brun och härdar fötterna. Han håller två mörka flaskor i händerna och den ena är till mig. Man skall inte ta emot drinkar från män man inte känner. Men jag känner honom lite så jag tar den och dricker.

Han har riktiga magmuskler, de ligger under huden som runda kycklingbröst.  Solnedgången bakom honom är röd och lila. Mörkret faller i en våg över stranden. Man kan fortfarande se silhuetterna av de bulliga klipporna.

Tankarna rusar i huvudet, avbryter varandra. Jag läser att människor alltid har rest. Men det var farligt och tog lång tid. Lättast var att färdas över havet. Man använde stjärnorna som riktmärke.

Prick klockan sju kommer den korta skymningen. Det är samma sak varje kväll. Vi står och tittar på människor som jonglerar med brinnande facklor. Det luktar av elden och från havet. Lukterna blandas. Högt ovanför hänger stjärnorna.

När jag ligger på madrassen och blundar kan jag känna planetens runda form under mig. Den är så liten att jag kunde resa hit på ett dygn. Så liten har planeten blivit och så nära har vi kommit varandra. Vi andas samma luft och dricker samma vatten.

På morgonen köper vi shakes och gräver ner fötterna i sanden. Sköldpaddor brukade komma hit för att lägga sina ägg. De kommer inte längre. Ingen vet varför.

Han frågar mig hur det är att sitta i ett flygplan. Jag säger att det är som att åka buss. Men att man får lock för öronen. Han frågar inte mer och jag vill inte berätta.

Lite ljus sträcker sig ner mellan de torra palmbladen. Vi sitter på verandan. Han vill gå in i min bungalow och hångla. Jag nickar och så går vi in. De våta kläderna hänger över sänggaveln. De bara hänger där och vill aldrig torka.

När han rör mig skjuter det som en fontän genom kroppen. En värme som rusar fram och sedan gradvis sjunker undan.

Eldshowen är slut igen, stranden mörk och öde. Musiken pumpar från barerna och ut över vattnet. Natten är stilla och ljudet möter inget motstånd. Det rullar ut över havet och vidare. Jag lägger armen om honom och känner den lena huden.

Det blir mörkt men aldrig svalt. Musiken bara spelar. Värmen från sanden färdas upp genom mina fotsulor och det sticker i vaderna.  Det är solens strålar som har lagrats i marken och i honom. De lyser ut ur hans ögon och jag känner smaken.

Människor är inte gjorda för att sova åtta timmar i sträck. Så står det i boken. Det naturliga sömnmönstret är stötvisa tupplurar. Mitt i allt detta har jag alltså närmat mig det ursprungliga sättet att leva.

Mina nya kläder klarar inte den ovarsamma tvätten. Trådarna går av och löses upp. Jag försöker laga dem men själva tyget är så skört att tråden skär rakt igenom.

För att lära känna honom bättre ställer jag frågor. Han svarar kortfattat. Först blir jag irriterad men tänker sedan att han också känner det där mellanrummet. En klyfta som bara blir större om vi gräver.

Till slut säger han att båtarna brukade vara till för fiske. Nu kör han turister.

Kläderna jag hade med mig hemifrån var helt fel. De har legat nedpackade i väskan. Jag fäller ut handtaget och drar den efter mig. Skramlande tar vi oss ner för stigen. Aporna flyr när de hör ljudet. De små hjulen är inte gjorda för terräng.

Bussen går först om ett par timmar. Stranden öppnar sig framför mig. Ute i vattnet står kalkstensklipporna med sina hattar av mörk grönska.

De smala båtarna ligger uppdragna i sanden. Där sitter han med sina vänner. De sitter på huk och väntar på arbete.