»Får jag publicera breven?«

Är det okej att publicera släktingens gamla brev, undrar en läsare. Svaret är nja – det beror på upphovsrätt och om breven tidigare gjorts offentliga.

Jag håller på med en släktkrönika, som kommer att handla om min fars faster. Hon gick bort 1955. I den citerar jag ordagrant brev som hon har skrivit. Kan breven vara upphovsrättsligt skyddade? Får jag publicera dem? 

/Lena

Hej Lena!

Ett brev är en sådan skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift som kan skyddas enligt 1 § i upphovsrättslagen. För att brevet ska erhålla skydd ska det vara originellt, det vill säga vara framställt självständigt och vara resultatet av upphovspersonens egen intellektuella skapelse. Ett personligt skrivet brev till en släkting är ett sådant exempel. Ett standardutskick är däremot ett exempel på ett brev som inte skulle erhålla skydd.

Litterära verk skyddas hela upphovspersonens livstid och 70 år därefter. Upphovsrätten ärvs och testamenteras på samma sätt som annan egendom som ingår i en avliden persons dödsbo. Din fars faster gick bort 1955; det har endast gått 64 år sedan dess och breven skyddas därmed fortfarande. Detta innebär att din fasters arvingar har ekonomiska och ideella rättigheter till breven. För att kunna använda verken behöver du be arvingarna om tillstånd.

Det finns dock undantag från ensamrätten och ett av dem är citaträtten. För att man ska kunna tillämpa detta undantag krävs det att verket har blivit offentliggjort. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Att din faster har ställt ett brev till någon anses i regel inte som ett sådant offentlig­görande att någon av inskränkningarna kan vara aktuella, så därmed skulle du i detta fall troligen inte anses ha rätt att citera dem.

Annons

Så fungerar citaträtten:

• Citaträtten innebär att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Eftersom lag­texten inte anger någon bestämd gränsdragning måste bedömningen göras från fall till fall. Citaträtten gäller både skriven form (i en bok, till exempel) och muntligt (en föreläsning, till exempel).

• Det är tillåtet att återge delar ur verk som den sortens hjälpmedel i den egna framställningen, som bidrar till att understryka det egna ställningstagandet, genom att till exempel belysa ett påstående eller granska eller kritisera ett annat verk. Om ett citat används endast i syfte att göra den egna framställningen eller produkten mer läsvärd, är citatet inte tillåtet och utgör ett upphovsrättsintrång.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades Publicerad 2 februari 2020 och är skriven av .