Nog trodde jag att sorgen skulle vara
lite mer ledsam
lite mindre iskall.
Lite skymningsvemod i fickan
att plocka fram och lukta på
ibland.
I övrigt fullt fungerande.
Ledsam uppsyn vid fråga. Lämplig tår i ögonvrå.
Inte det här.
Med alla inälvor i en hög på golvet försöker jag komma ihåg hur man andas
och varför.
Texten är skriven av Anna Carin Wahlman och kom på första plats i tävlingen »Sorgen«
Juryns motivering
»I all sin enkelhet fångar poeten sorgen, tar ner den på jorden och gör något oväntat med den. Det är svårt att gestalta en känsla som inte är kopplad till en konkret händelse eller person, men detta är ett mycket lyckat försök.«
