Liksom flera andra författare inom fantastik och skräck skriver Elin Olausson lika gärna på engelska som svenska. Men vinnarbidraget har väntat i halva hennes liv på att färdigställas.
Läs Elin Olaussons vinnande novellbidrag här!
Temat »Hemma« låter ganska … hemtrevligt. Men många deltagare har skrivit om misshandel och inlåsta personer. Hur kom du på din hemska idé?
– Jag har skrivit skräck sedan gymnasieåldern. Så det var naturligt. Den här novellen började jag på för 16 år sedan. Det blev inget av den då men själva titeln, Från vinden tystnad, har levt kvar i mitt huvud. Och nu kom den till användning.
Har du alltid skrivit noveller?
– Jag började i alla fall tidigt. Jag gav ut en novellsamling redan 2005. Det var mitt projektarbete på gymnasiet, så det var en väldigt liten upplaga, men det blev en bok.
Hur ser ditt skrivande ut i dag?
– Jag skriver i genomsnitt ett par timmar om dagen, och läser ännu mer: 215 böcker 2020. Skriver gör jag både på svenska och engelska, eftersom förlagens intresse för både noveller och skräck är rätt lågt i Sverige. I USA finns det däremot gott om tidskrifter och förlag som publicerar sådant. Jag har varit med i ett antal antologier och nästa år ska jag ge ut en novellsamling på indieförlaget Dark Ink. [Från förlagets hemsida: »Twenty dark tales of psychosocial horror fill the pages of Elin Olausson’s stunningly creepy short story collection debut.«]
Och då skriver du direkt på engelska?
– Ja, jag har skrivit de flesta novellerna direkt på engelska och översatt några.
– Sedan har jag ju ett vanligt jobb också, som IT-bibliotekarie, där jag arbetar med vår webbplats, hanterar e-böcker och håller kurser om att lära sig det digitala. Men jag tycker det går bra att kombinera. Klart att jag vill ägna mer tid åt skrivandet, även större projekt, men i grunden är jag väldigt förtjust i novellformen.
Vilka författare inspireras du av?
– Jag föredrar att läsa, och skriva, lågmäld psykologisk skräck snarare än våld. Gärna de klassiska, som H. P. Lovecraft och Stephen King. Och Selma Lagerlöf, som också rör sig åt det hållet ibland. Mitt skrivande inspireras väldigt mycket av Shirley Jackson.
Din vinnarnovell uppfattade jag som placerad i Sverige – och huvudpersonens språk, tankevärld och boende som »förr i tiden«. Men sedan insåg jag att den i princip hade kunnat utspela sig i nutid också. Undviker du medvetet tydliga tids- och platsmarkörer?
– Jag gillar att skriva om landsbygd och gärna historiskt, men jag vill skapa mitt eget lilla universum för texten och hålla sammanhangen lite vaga. Det hänger ihop med psykologisk skräckgenren: läsaren ska vara lite osäker på det som händer även om texten är tydlig. Och så gillar jag klassiska skräckslut.
– Dessutom vill jag ju att texterna ska fungera på engelska. Vissa noveller skriver jag med tanke på amerikanska läsare, med andra tänker jag mest på personnamnen och sådana detaljer.
