Illustration: Kajsa Bergström

Vinnarbidraget: »Alingsås« av Maria Frensborg

Vi har valt ett fyrsäte. Jag har örhängen på mig och känner mig utklädd och mina jeans börjar få knän. Hon kommer med köpkaffe och hela det långa håret. Först gör det inget eftersom hon kliver på i Alingsås och du och jag himlar mot varandra och du viskar Alingsås till mig när hon står på tå och trycker upp rullväskan och jag ler. Man känner hur hon luktar Alingsås men du får ändå den andra rösten och när du reser dig för att hämta vatten drar du ner tröjan på sidorna. Hon ler mot dig och du ler tillbaka och jag tittar på dig med ett välkalibrerat elektronmikroskop och ändå ler du lite väl.
Sedan är det pappren med Sida-stämpel, och du som speglar dig i fönstret för då rör sig inte pupillen som när man tittar på träden utanför. Vi spelar kort på bordet med nedfällbara vingar och du säger Ursäkta, och hon ler. Jag vinner, för man måste koncentrera sig när man spelar poker. Och jag väljer mellan charm och vrede men min bild i fönstret är örhängen och hartänder så jag måste välja tystnad.
Termosen blir en fyrbåk på bordet och vi bryter smörgåsen i två delar och det smular och är långt ifrån värdigt och plastpåsen har det varit ost i. Men trots Alingsås halsar du direkt ur yoghurtförpackningen för sånt kan du komma undan med utan att det bekommer dig. Det behöver inte vara ett gott tecken. Jag lägger patiens och mina kort bor granne med hennes papper och du tittar ut och du tjuvläser och jag vänder kort och jag tjuvläser och vet att du blir imponerad och hon tar en klunk ur pappmuggen genom det lilla hålet i locket.
Du leker med din telefon och tittar upp ibland och jag ser inte vad du gör men jag tror att du spelar något spel. Hon tar upp sin mobil och trycker lite och ler mot displayen och ni har likadana telefoner.
Och när jag kommer tillbaka från toaletten ser jag att ni pratar och jag säger Ursäkta och sätter mig och fortsätter vända kort för jag har fortfarande hartänder i fönstret och orkar inte tränga mig in.
Plötsligt välter termosen och det är mitt fel och havet når över hennes papper och jag trodde att jag var en segrare, men jag kom på sista plats för du torkar och sjåpar dig och på Stockholm Syd kliver hon av med sina papper och asplöven är små stinsar när vi fortsätter och vad har vi nu?
Du skrattar och Där fick hon och hur kan du säga det tänker jag och vänder kort för jag får det inte att gå ihop. Du kramar om mig och luktar kaffe från Alingsås och det har blivit mörkare utanför.
Nu syns vi tydligare i fönstret.

 

Juryns motivering

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades Publicerad 13 december 2012. Uppdaterad 3 oktober 2018. och är skriven av .