Hedersomnämnande: ”Hud” av Mattias Martinsson

Dripp. Dropp.

Jag låg vaken på golvet och lyssnade till regnet som tassade på mina fönster. Hur skönt skulle det inte vara att få känna det mot min hud; att sitta där ute och låta de små våta dropparna smeka mig, låta dem stanna till en tiondels sekund på deras väg ner mot den törstande marken.

Dripp. Dropp.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades 11 december 2013 och är skriven av .