Tidningen Skriva
Gästkrönika
Mats och Susanna
»En del skulle kunna bli bra historier, men hur ska jag göra för att komma vidare till ett komplett synopsis?«
»Är det underförstått att de verkligen är sugna på att anta manuset?«
»Jag tror verkligen på min idé men problemet som ständigt raserar framfarten är tidsbrist och ork.«
Varför är det så?
»Det är ju i själva skrivandet orden kommer, inte när jag sitter och planerar.«
»Egentligen vill jag lämna deckaren till någon som själv publicerats i samma genre och alltså »kan« den.«
»Inte ens när jag väl skriver och hittar flowet så kan jag vara säker på att det blir något eller om jag är helt ute och cyklar.«
»Finns det något sätt att upptäcka klyschorna innan man trillar dit och skriver in dem i manuset?«
Är chansen större att förlaget nappar på min barnbok om jag skickar med skisser på illustrationer?
Hur låter man läsaren komma nära karaktärerna när man väljer ett allvetande berättarperspektiv?
»Att jag aldrig lyckats få ihop någon roman kanske beror just på en kronisk brist på flow?«
»Kan jag skriva ut hela namnet första gången det nämns och sedan använda förkortningen?«
»Efter jobbet och helgerna är det alltid något som kommer emellan. Då blir det svårt att prioritera skrivandet.«
»Är det meningslöst att lägga sin energi på noveller? «
»Jag är blyg och hatar att prata inför folk. Ska jag sluta skriva på grund av det?«
»Jag har tre barn och heltidsjobb och inte så gott om tid att skriva på, så varje gång jag suttit och glott på skärmen i två timmar känns det som att jag vaskar värdefull skrivtid.«
»Jag känner ju att jag är så förtvivlat nära och att jag har någonting bra som jag lagt så mycket tid på.«
Mats och Susanna svarar.
Får man vara otrogen mot förlagen? Mats och Susanna svarar.