Vägen till en bilderbok – fem råd från Anna Höglund

1.

Gör en liten dummy, ungefär som en hemmagjord pixibok. Då ser du hur många uppslag boken får och vad som ska berättas var. Det hjälper dig att upptäcka sådant som kan tas bort, eller se vad som bör berättas i bild eller i ord. Medan en scen kanske ska få vika ut sig i många upprepningar, behöver andra kanske reduceras ordentligt eller bara berättas i bild.

2.

 Välj perspektiv, hur du vill berätta och med vilken röst. Ska det vara en treårings röst som berättar med korta meningar? Eller en tonårings? Eller ska barnboken ha ett vuxet berättarjag? Det valet gör att samma berättelse kan se ut på helt olika vis.

3.

Försök att beskriva känslor genom att beskriva de bilder som ofta dyker upp i huvudet när någon känner någonting. Människor som ska beskriva känslor tenderar att göra det med ett bildspråk – det är den sortens bilder som kan fungera väldigt bra i en bilderbok. Till exempel: istället för att beskriva hur en treåring är arg, beskriv i illustrationer eller med ord den bild du får i huvudet när du tänker på en ilsken treåring – kanske kastar hen saker i väggen eller slänger sig på golvet. Poängen är att inte försöka konstruera bilderna utan använda de du redan har i huvudet.

4.

Skriv om det du själv är intresserad av och nyfiken på, det du vill undersöka mer. Att skapa en bilderbok måste vara luststyrt, inte någonting uttänkt eller välplanerat. Så börja med dig själv: vad tycker du är intressant? Vad tycker du är kul? Vad skulle du vilja berätta om? Boken måste bottna i någon sorts berättarlust.