Foto: Samuel Petersson

Från idé till färdigt manus

Proceduren kan skifta beroende på författare och beställare, men ungefär så här går det till när ett manus skapas:

1.

Idén till berättelsen formuleras i en pitch/programbeskrivning på 1–5 sidor, som beskriver själva historien och sätter fingret på vad man vill berätta. Programbeskrivningen bör bland annat redogöra för det tänkta formatet och genren, beskrivningar av karaktärerna och platsen där filmen eller serien är tänkt att utspela sig. Pitchen kan komma antingen från ett produktionsbolag, en frilansande manusförfattare eller från en privatperson.

2.

Om en beställare – till exempel en TV-kanal – visar intresse får upphovspersonen ofta i uppdrag att utveckla sin pitch. En första beställning från SVT består ofta av en enkel storyline på 1–3 sidor och ett manus på första avsnittet. Tror de fortfarande på idén, kan de beställa en utvecklad storyline på 7–10 sidor och 2–3 avsnittsmanus. Dessa steg får du som manusförfattare betalt för enligt dramatikerförbundets riktlinjer. Gillar de även detta beställer de oftast fulla dialogmanus till ett par avsnitt. Det får författaren också betalt för, men det är ingen garanti för att serien verkligen blir av.

3.

Om beställaren är fortsatt nöjd beställs ett fullständigt manus. Dags att skapa berättelsen! Om det handlar om en längre serie sätts en manusgrupp samman, med en huvudförfattare, ett antal manusförfattare och ibland en redaktör.

4.

Författaren eller gruppen drar sedan upp de stora linjerna för berättelsen. Man skissar bågarna för varje karaktärs relationer, utveckling och strävan efter att nå sina mål. I Vår tid är nu formulerade till exempel manusförfattarna varje karaktärs båge i tre meningar: en början, en mitt och ett slut.

5.

Är det en serie bryts bågarna ned i avsnitt, där varje avsnitt får en kortfattad beskrivning på 2–3 meningar (en så kallad paragraf).

6.

Därefter bryts varje paragraf ner i ett antal punkter – saker som ska ske med varje karaktär. Varje punkt motsvarar i princip en scen. En sådan punkt­lista kallas för ett beatsheet. Sedan läggs alla karaktärernas beatsheets i tidsordning, och får då en tydlig scenföljd. Resultatet blir en »storyline« att utgå ifrån när själva avsnittet ska skrivas. Ibland kan författaren dela upp avsnittet i ett antal akter för att enklare hålla koll på dramaturgin. Med det tillvägagångssättet avslutas ofta varje akt med en cliffhanger.

Annons

7.

Skrivarbetet börjar! Om det är en ensam manusförfattare börjar hen att skriva. Är det en manusgrupp delas arbetet upp och var och en går hem och skriver förstaversioner till sina avsnitt.

8.

Dags att se över första­versionen. I en manusgrupp ses man, går igenom varandras manus, ger feedback, löser problem, förtätar och förtydligar så att berättelsen hänger samman och blir logisk. Avsnittsförfattaren skriver ytterligare minst två versioner – det beror lite på vad som står i kontraktet.

9.

Därefter kommer huvud­författarens slutputs. Hen går igenom hela manuset och ser till att det håller en enhetlig ton.

10.

Manusförfattarna får regissörens feedback. Det kan till exempel röra sig om att konflikt saknas i vissa scener, att regissören inte förstår karaktärens motiv, eller kommentarer i stil med »dialogen här känns som att den skriver publiken på näsan«.

11.

Producentens feedback handlar oftare om produktionstekniska saker: »det här kommer vi aldrig ha råd att göra, hitta en enklare lösning« eller »måste den här skådespelaren vara med i den här scenen, där hon inte har några repliker?«. Det kan också röra sig om synpunkter på själva innehållet.

12.

Beställarens feedback är också viktig. Exempelvis: »Vi tycker inte att det här manuset har samma grundton som de andra« eller: »Det här ligger inte riktigt inom den vision för serien vi sett framför oss.«

13.

Efter alla feedbackrundor är manuset redo att lämnas vidare. Inspelningsstart betyder dock inte nödvändigtvis att manuset är klart – in i det sista kan saker ske som gör att det måste arbetas om.